Artiklar

Varför firas ”Juneteenth”?

Juneteenth-firande 19 juni 1900

Juneteenth (June + nineteenth, den 19 juni) är en minnesdag för upphörandet av slaveriet i USA. Det är en dag då afroamerikanernas historia och kultur hyllas.

Firandet infaller på årsdagen av slaveriets avskaffande i Texas 1865. Enligt presidenten Abraham Lincolns Emancipationsproklamation skulle alla slavar i de konfedererade staterna friges från och med den förste januari 1863. Huruvida detta följdes berodde på om nordstaternas armé var på plats i de konfedererade staterna eller ej.

Galveston, den 19 juni 1865

Först den 18 juni 1865 nådde general Granger och hans trupp Galveston i Texas. Dagen därpå, den 19 juni, läste general Granger General Order No.3, som frigjorde alla slavar i delstaten. Nationellt skedde först slaveriets avskaffande under december 1865, i och med det så kallade trettonde tillägget till den amerikanska konstitutionen.

Juneteenth kallas även för Freedom Day (frihetsdagen) och Emancipation Day (Emancipationsdagen). Redan året efter general Grangers proklamation i Galveston påbörjades firandet av Juneteenth i Texas. 1866 anordnade framförallt de olika kyrkorna i regionen minnesdagen. Man använde även dagen för politisk mobilisering och för att öka påtryckningar för att frigivna slavar skulle få rösträtt.

Från Texas till resten av USA

Snart spreds sig högtiden genom hela södra USA. Under 1960-talets medborgarrättsrörelse i USA minskade firandet av Juneteenth kort. Men i och med att Poor People’s Campaign, som ursprungligen leddes av Martin Luther King, arrangerade den så kallade Juneteenth Solidarity Day 1968 ökade återigen intresset för minnesdagen.

Men det var först 1980 som Juneteenth blev en statligt erkänd högtidsdag – och då bara i Texas. Sedan 1980- och 1990-talet har högtiden spridit sig över hela USA, inte bara de före detta sydstaterna. Idag är minnesdagen en helgdag i 45 av USA:s delstater. Undantaget är Hawaii, North Dakota och South Dakota. Under tidigt 2000-tal började även firandet av Juneteenth ta plats i afroamerikansk populärkultur, så som tv-serien Black-ish.

Idag firas dagen ofta med vänner och familj. Det äts och dricks gott, gärna picknick eller en grillfest. På många platser arrangeras även såväl utbildningsevenemang, som musikfestivaler och parader.

I Galveston, där allt började, anordnas oftast upp mot 15 olika evenemang – som parader, grillfester, musikuppträdanden och en skönhetstävling. Runt 10 000 besöker årligen arrangemangen i staden.

Juneteenth fick förnyad betydelse 2020, efter de händelser som följde George Floyds död samma år. Att den 46-årige afroamerikanen Floyd dog till följd av polisvåld, ledde till protester runt om i världen och förnyad betydelse för rörelsen Black Lives Matter.

Den 17 juni 2021 blev Juneteenth en officiellt erkänd högtidsdag av den federala regeringen, vilket innebär att dagen är en nationell högtidsdag.

Det är den första nya nationella högtidsdagen sedan Martin Luther King Jr. day (den tredje måndagen i januari) erkändes 1983.

Du kanske också är intresserad av...

Slaveriet i sydstaterna

149 kr
Omkring sekelskiftet 1800 var det många som trodde att slaveriets tidevarv var över. Men i bomullens kungarike, den amerikanska södern, blev det precis tvärtom. Här växte antalet slavar så kraftigt att sydstatssamhället utgör en klass för sig i ofrihetens världshistoria.

Vi har alla sett bilder av plantagerna på film och i tv-serier. Det är stora bomullsfält och böjda slavryggar, vräkiga herrgårdsanläggningar med doriska kolonner och doftande trädgårdar, slavinnor som tar hand om hushållet när karlarna drar ut i krig iförda tjusiga grå uniformer. Det finns många förljugna inslag i dessa närmast pittoreska visioner av ett samhälle som mått bäst av att aldrig existera och som efter inbördeskriget på 1860-talet var borta med vinden.

I Slaveriet i sydstaterna tränger Dick Harrison bakom myterna och ger lyssnaren en mer sanningsenlig bild av ett av de värsta inslagen i slaveriets historia.

Från King till Obama

249 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

»I have a dream«, sa Martin Luther King år 1963.
»Yes we can«, svarade Barack Obama fyrtiofem år senare.

Under valkampanjen i USA 2008 reste författaren Sören Sommelius i medborgarrättsrörelsens och Martin Luther Kings fotspår genom den amerikanska södern. Han återvände sommaren 2009 till samma platser i ett förändrat USA där Barack Obama blivit president.

I den personligt skrivna Från King till Obama berättar Sommelius om de svartas outtröttliga kamp ur ett historiskt perspektiv och knyter samman skildringen med händelser i vår tid. Med Obama som USA:s förste svarte president har Martin Luther Kings strävan efter ett rättvisare samhälle fått ny kraft.

Amerikanska inbördeskriget

75 kr
»En detaljerad och välskriven historik över ett krig som har kastat långa skuggor över det amerikanska samhället.« Tidskriften Respons

1861 söndrades Amerika. Sydstaterna bröt sig ur unionen och inbördeskriget var ett faktum. Medan man i norr satsat på industrialism med växande städer, fabriker och järnvägar så drömde plantageägarna i söder om ett stort imperium baserat på slaveri.

600 000 amerikaner miste livet under en konflikt som såg det moderna kriget födas. Vapenindustrin utvecklade gevär, kulsprutor, pansarfartyg, flygspaning och minor. Hundratusentals soldater försörjdes med förnödenheter och krigsmateriel över stora områden av vildmark. Och krigsreportaget föddes med fotografer som följde soldaterna i fält.

Historikern Thomas Sörensen beskriver inbördeskrigets uppkomst, förlopp och hur det påverkat utvecklingen av det amerikanska samhället. Det är en initierad och fängslande skildring som även låter oss komma en mängd människoöden nära. Vi möter ledande generaler och politiker men också vanliga soldater, slavar och civila som drogs med i krigets malström.