Boktips, Författare

Anders Johnson om Svenska industrisnillen

Anders Johnson, Svenska industrisnillen
Gustaf Dalén, Gustaf de Laval, Lars Magnus Ericsson, Jonas Wenström och Sven Winquist – det är några av de mest kända namnen i svensk näringslivshistoria. De gjorde ett antal geniala uppfinningar som lade grunden till företag som Aga, Alfa Laval, LM Ericsson, Asea, och SKF. Därtill har vi Alfred Nobel och hans Nobelpris.

Dessa uppfinnare tillhörde en grupp ”industrisnillen” som slog igenom under perioden 1864–1914. Det var ingen tillfällighet att genombrotten kom just då. En rad hinder för företagandet var avskaffade och på de fles­ta marknader hade ännu inga nya storföretag eller ägargrupper fått en dominerande ställning. Samtidigt gick den tekniska utvecklingen mycket snabbt. Allt detta bidrog till att det uppstod ett tidsfönster av möjligheter för enskilda entreprenörer och uppfinnare att introducera nya idéer inom en rad branscher. Det är även under denna period som de stora svenska ägardynastierna – Bonnier, Johnson och Wallenberg – etablerar sig.

Parallellt med näringsfrihetens införande genomfördes en rad reformer som stärkte kvinnornas ställning. Utbildningsväsendet byggdes ut, från folkskolor till tekniska högskolor. Folkrörelser växte fram och den offentliga förvaltningen effektiviserades. I bokens första del behandlas kortfattat 16 ekonomiska, teknologiska, politiska och sociala faktorer som förändrade Sverige i grunden under 1800-talet – och som ledde till att den ekonomiska tillväxten sköt fart från 1870-talet.

I boken presenteras sedan cirka 30 snillen. Vilken bakgrund hade de? Alla snillen var män, men detta var egentligen den enda egenskap de hade gemensamt, förutom teknisk snillrikhet. Några snillen växte upp under ekonomiskt kärva förhållanden och fick en mycket begränsad skolundervisning. De flesta kom dock från medelklasshem. Knappast någon kom från familjer som levde i ekonomiskt överflöd. De flesta växte upp på landsbygden eller i ett mindre samhälle, och bara ett par av dem kom från ett hem med teknisk inriktning. Men nästan alla snillen flyttade till en industristad där de sedan gjorde karriär. Detta innebar alltså att de svenska industrisnillena inte genom sin sociala bakgrund var predestinerade att bli så framgångsrika. Det handlade om att ha rätt egenskaper vid rätt tidpunkt och att söka sig till rätt plats.

För några uppfinnare – till exempel de Laval och Dalén – var själva uppfinnandet den grundläggande drivkraften, sedan var det ibland rena tillfälligheter som avgjorde vilka teknikområden de kom att ägna sig åt. Men för flera snillen handlade det om att lösa ett praktiskt problem i sin yrkesgärning.

För att en nydanande teknisk idé ska kunna leda fram till ett betydande företag med bestående lönsamhet krävs framför allt tre typer av personer: uppfinnaren som konstruerar en fungerande produkt, entreprenören som lyckas etablera tillverkning av produkten och företagsledaren som kan organisera en långsiktigt lönsam produktion, distribution och försäljning.

Ibland kan en och samma person fylla alla tre roller. Men att vara en lysande uppfinnare betyder inte nödvändigtvis att man också är en framgångsrik entreprenör eller företagsledare. Gustaf Dalén, Lars Magnus Ericsson och Sven Wingquist lyckades bygga upp och leda internationellt framgångsrika företag. Jonas Wenström var en renodlad tekniker utan håg eller fallenhet för företagsledande uppgifter.

Gustaf de Laval hade håg men inte fallenhet för att leda företag. Under första halvan av sitt yrkesverksamma liv gjorde han geniala uppfinningar av separatorer och ångturbiner. Under andra halvan ägnade han sig åt hundratals idéer utan att nå en enda framgång. Han efterlämnade tillgångar på 973 kro­nor. Därtill fanns en briljantring och en fiol som var pantsatta hos svärfadern. Skulderna var på omkring fem miljoner kronor. Hans änka, Isabel de Laval, fick ansöka om urarva konkurs.

Anders Johnson

Anders Johnson (f. 1955) är författare med huvudsaklig inriktning på svensk ekonomisk och politisk historia. Han har skrivit eller medverkat i över 150 böcker, bland annat biografier över Gustaf Dalén, Gustaf de Laval, Torgny Segerstedt och Anna Whitlock. Han har även skrivit om svensk invandringshistoria och svensk entreprenörshistoria.

Han har belönats med ett flertal utmärkelser för sitt författarskap, bland annat av Svenska Akademien, Svenskt Näringsliv, Studieförbundet Vuxenskolan och Centrum för Näringslivshistoria.

Svenska industrisnillen

239 kr
  • Engagerande och kunnigt om några av våra främsta industrisnillen
  • Personerna som lade grunden till svenska företag och svensk välfärd
  • Författaren är en erfaren skribent om näringsliv och ekonomisk historia

Klimat för snilleblixtar

I slutet av 1860-talet hörde Sverige till de fattigaste länderna i Europa och landet drabbades hårt av missväxt under flera år. Men på hundra år växte sedan BNP per capita snabbare i Sverige än i något annat land i världen (med undantag för Japan) – så pass mycket att Sverige på 1970-talet hade blivit ett av världens rikaste länder. Vad låg bakom utvecklingen?

Förklaringen stavas ”Entreprenörernas halvsekel” – en guldålder för svenska entreprenörer och uppfinnare. Vid tiden omkring förra sekelskiftet framträdde en rad industrisnillen som kom att forma svensk historia. Alfred Nobel revolutionerade sprängtekniken. Lars Magnus Ericsson konstruerade förnämliga telefonsystem. Gustaf Dalén skapade geniala ljusfyrar. Sven Wingquist uppfann ett världs­ledande kullager.

Hur kom det sig att dessa snillen – och många fler – under just den här perioden lyckades göra banbrytande insatser som lade grunden till framgångsrika industrier? Vilken roll spelade politiska reformer, internationell migration, framväxande folkrörelser – och på vilket sätt samverkade allt detta med uppfinnarnas egna livshistorier?

Med smittande intresse för ekonomisk historia presenterar författaren Anders Johnson ett tjugotal svenska industrisnillen och ger en bakgrund till det gynnsamma klimat som skapades under fem ton­givande decennier, mellan näringsfrihetens införande 1864 och första världskrigets utbrott 1914.