En strålande debut om rasmotsättningar, förbjuden kärlek och sann vänskap!
År 1946 flyttar Henry McAllan med sin hustru Laura till en bomullsfarm i Mississippideltat. För henne är det en både främmande och skrämmande miljö. Henrys kärlek till lantlivet delas inte av Laura, som sliter hårt med att uppfostra deras två barn under sträng övervakning av sin hatiske, rasistiske svärfar. När det regnar stiger vattnet och slukar bron som leder till staden. Familjen blir strandsatt i ett hav av gyttja.
Efter krigets slut återvänder två unga män från Europa för att hjälpa till med arbetet på farmen. Jamie McAllan är raka motsatsen till sin äldre bror Henry. Han charmar sin omgivning men förföljs av plågsamma minnen från kriget. Ronsel Jackson, äldste sonen till de svarta dagverkarna som bor på farmen, återvänder från kriget som en hjälte bara för att konfronteras med ett långt farligare motstånd: den djupt rotade rasismen hos hans egna landsmän. Den osannolika vänskapen mellan de två unga männen kommer att dra in dem alla i en förgörande tragedi.
Henry, Jamie, Laura, Hap, Florence och Ronsel turas om att berätta den dramatiska historien. Genom de skiftande berättarperspektiven förmedlas en successiv rörelse mot undergång. Boken drivs mot slutet allt snabbare framåt genom allt kortare kapitel, och som läsare dras man in i spänningen som snarast ger en apokalyptisk känsla.
En dramatisk intrig som byggs upp kring angelägna frågor om ras, kön och klass
En dag berättar Henry McAllan för sin hustru Laura att han har köpt en bomullsfarm i Mississippideltat, och att de ska flytta dit om bara några veckor. Laura, som vuxit upp i Memphis och är van vid storstadslivet, är helt oförberedd på den stora omställningen. På farmen finns varken elektricitet, vatten eller avlopp. För Laura är det en total chock och hon får svårt att anpassa sig till den nya miljön.
Denna farm blir skådeplats för ett mycket fängslande drama med huvudsakligen sju deltagare. Laura är gift med Henry, men dras ofrivilligt till hans yngre och vackrare bror Jamie, som också bosätter sig på farmen. Här utvecklar han så småningom en vänskap med den unge Ronsel, en stolt svart man som i likhet med Jamie själv stridit i andra världskriget och som är son till paret Hap och Florence Jackson. Hap och Florence arbetar som dagsverkare på farmen. Den sjunde personen är de båda brödernas far, en synnerligen vresig och rasistisk man som förpestar tillvaron för alla de andra. Den både osannolika och kontroversiella vänskapen mellan de unga männen Jamie och Ronsel är upptakten till ett händelseförlopp som kommer att dra in dem alla i en gränslös tragedi.
Henry, Jamie, Laura, Hap, Florence och Ronsel turas om att berätta den dramatiska historien. Med en hantverksskicklighet som imponerar lyckas Jordan få de olika personernas berättelser att sömlöst haka i varandra så att de tillsammans för den gemensamma berättelsen framåt. De varierande berättarrösterna innebär att vi ständigt rör oss mellan olika perspektiv och till vart och ett av dessa hör ett speciellt temperament, en speciell uppsättning av fördomar och – inte minst – ett eget språkligt uttryck.
Hillary Jordan är en mycket stilsäker författare som skickligt bygger upp spänningen med små medel. Genom de skiftande berättarperspektiven målas suggestivt upp en bild av konflikterna som är under uppsegling, samtidigt som det förmedlas en successiv rörelse mot undergång.
