Militära misstag
General Douglas Haig var på många sätt sinnebilden för en brittisk officer och gentleman. Stilig i sin uniform och med ett självgott leende bakom den moderiktiga mustaschen passade han fint in i societetens salonger. Som fältmarskalk visade han sig även vara beskaffad med byråkratens kallblodighet. Påtagligt oberörd sände han tiotusentals män i döden genom ett penndrag, helt i onödan. Första dagen vid Somme, den 1 juli 1916, blev den blodigaste dagen i brittisk historia. Det inledande anfallet vägleddes av Haigs fåfänga strävan efter ett genombrott på västfronten, men man saknade såväl medel som taktik för att ens ha en chans att lyckas. Oförmågan att inse detta kostade 120 000 man livet bara under det första dygnet.
Historien saknar inte exempel på militära ledare som fallit på eget grepp. Deras öden är sedelärande berättelser om spektakulära och ödesdigra krigiska katastrofer. I Militära misstag får läsaren ta del av 24 sådana tragedier.
Förutom slaget vid Somme 1916 berättar Hugo Nordland engagerat och pedagogiskt om välkända exempel som Stalingrad 1942, Little Big Horn 1876 och Azincourt 1415. Men också mindre kända slagfält som Jadotville 1961, Alamo 1836 och kinesiska Guandu år 200 har sina platser i denna exposé över militär inkompetens. Inte sällan har böcker med liknande upplägg haft en kraftig slagsida åt brittiska och amerikanska exempel, men här eftersträvas spridning i både tid och rum. Såväl Afrika som Asien, Latinamerika och Mellanöstern har många gånger blivit skådeplatser för oförsiktiga befälhavares flagranta felsteg.
I fokus för varje kapitel i Militära misstag står förklaringar till varför allt gick fel. Ibland har befälhavare fallit offer för sin egen ärelystnad, rasism eller högmod. Ibland har de brustit i omdöme eller inte varit i stånd att ifrågasätta felaktiga direktiv. Vid somliga tillfällen har det funnits rådgivare som höjt ett varningens finger men ignorerats, i andra fall var “nej-sägarna” utrensade långt innan det ofattbara inträffade. Men i varje enskilt fall har det yttersta priset betalats av de män och kvinnor som tjänstgjort under dessa befälhavare. Offrens öden har en lika viktig plats i berättelserna som upphovsmännen till de militära misstagen.
Innehållsförteckning
Underskattning av motståndaren
Övermodets ansikte – Little Bighorn, 1876
En världsomsegling mot undergången – Tsushima, 1905
Den vita döden – Suomussalmi och Raatevägen, 1939–1940
Dödens dal – Điên Biên Phu, 1954
Självdestruktiva doktriner
Riddarnas svanesång – Azincourt, 1415
Spjut mot bössor – Nagashino, 1575
Den blodigaste dagen – Somme, 1916
Konsten att räkna lik – Son My, 1968
Fatal försumlighet
Aningslöst förrådda – Teutoburgerskogen, 9 e.Kr
Orustade för strid – Stamford Bridge, 1066
Den dyraste av lärdomar – Dieppe, 1942
Ett inte särskilt gott nytt år – Groznyj, 1994
Nonchalerad logistik
Chickenrace kring gula floden – Guandu, 200
Utan vatten i Heliga landet – Hattin, 1187
För många munnar att mätta – Ryssland, 1812
Ett ödesdigert intrigspel – Mesopotamien, 1915–16
Fel plats, fel tillfälle
Flaskhals mot högländerna – Stirling 1297
Hetsporrarna i San Antonio – Alamo, 1836
Sjätte arméns undergång – Stalingrad, 1942–1943
De utlämnade i Kongo – Jadotville 1961
Överambitiösa planer
Världens dyraste flotta – Spanska armadan, 1588
En stormning för mycket – Gettysburg, 1863
Solnedgång i Stilla havet – Midway, 1942
Transport, landstigning, övergivning – Grisbukten, 1961
Bokfakta
| Format: | Inbunden |
|---|---|
| ISBN: | 9789177892267 |
| Sidantal: | 328 |
| Utgiven: | 2020 |
Slaget vid Stamford Bridge
Ödesåret 1066 brukar sättas som slutpunkt för vikingatiden. Det var då den norske kungen, Harald Hårdråde, fick sin armé krossad i slaget vid Stamford Bridge.
Finska vinterkriget: Slaget vid Suomussalmi
I finska vinterkriget fick sovjetiska Röda armén för en gångs skull smaka på sin egen medicin – den brända jordens taktik.
Slaget vid Little Bighorn
Slaget vid Little Bighorn är ett av de mest välkända militära misstagen genom tiderna. En syn på fienden som underlägsna vildar invaggade general Custers kavalleri i tron att de enkelt kunde slå en mångdubbelt större styrka.
