Du är en fullfjädrad mat- och reseskribent som därtill arbetat mycket med översättning av skönlitteratur. Hur kom du på tanken att själv skriva en roman?
— Det är väl något alla skrivande människor går och drömmer om. Jag har faktiskt skrivit en roman innan, men den gången var det ett samarbete. Förlaget var suget på något som utspelade sig i New York och jag kände att det var en utmaning jag bara var tvungen att ge mig själv. Det fick liksom bära eller brista.
Vad har varit det svåraste med att arbeta med en helt ny genre?
— Att lära sig vad kattsingen “gestalta” betyder. Inte säker på att jag fattat det fortfarande. 🙂 Och att bli färdig till slut. Det tog sin lilla tid och jag var nära att ge upp så många gånger. Men stolt att jag rodde projektet i hamn trots alla tvivel.
New York har ju en central roll i den nya bokserien Citylife, och det är en stad som du dessutom själv varit bosatt i. Kan du berätta lite om din relation till staden?
— Med risk för att låta klyschig känns det som om New York är en del av mitt blodomlopp. Första gången jag satte min fot där för tjugo år kände jag mig genast hemma. Sedan dess har jag åkt dit så ofta jag hunnit och flyttade till slut dit på riktigt i ett antal år. New York är livet. Allt är möjligt, alla passar in, det är en stad som är omöjlig att tröttna på. I dessa coronatider har jag fått ställa in tre bokade New York-resor och saknar Mitt New York så det formligen värker i hjärtat.
Sofias jävla verklighet handlar ju om tre vänner som kämpar med att lyckas med såväl karriär som privatliv i den tuffa storstaden. Finns det delar av deras historier som är hämtade från din egen tid i NY?
— Ja, du … Fiktion och verklighet fungerar väl som parasiter på varandra. Den ena suger kraft ur den andra. Say no more.
Vad har du utvecklat för relation till dina karaktärer? Är det lätt att man som författare ”fastnar” lite mer för en eller vissa av sina karaktärer?
— Jag hade egentligen tänkt skriva tre böcker om Sofia. Hon är ju huvudperson och den man kanske har lättast för att fastna för. Nu får vännerna i stället en bok var. Jag skriver just nu på nästa som blir Davids bok.
Sofias jävla verklighet är en bok som sticker ut lite från förlagets vanliga utgivning. Till vem riktar sig boken?
— Man skulle ju kunna generalisera och kalla det chicklit för unga kvinnor. Men jag fick nyss ett mejl från en medelålders straight manlig vän som älskade den. Så varför ens bry sig om att snäva in målgruppen? Boken riktar sig till den som är sugen på något lättläst och en New York-resa i sinnet. Och dessutom kan tänka sig en skön ”feel bad”-bok – om än med visst hopp.
Slutligen: för någon som besöker NY, vilka är dina topp-tre ”måsten” för att uppleva staden som en riktig local?
- Gå på en riktig diner och käka maffig brunch, dricka blaskigt kaffe och läsa skvallersidan Page Six i New York Post. Förslagsvis Joe Jr. på Third Avenue.
- Sitta på en parbänk i Washington Square Park och glo på folk. I timmar.
- Ta en löptur eller promenad längs East River eller Hudsonfloden en tidig morgon.
