OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.
Sabotage mot Nazityskland på svensk mark
Den 19 april 1940 griper svensk polis den brittiske affärsmannen Alfred Rickman som misstänks vara ledare för en brittisk sabotageliga i Sverige – misstankar som bekräftas när 200 kilo sprängämnen hittas i en källarlokal i centrala Stockholm.
Grupperingen, som snabbt får namnet Rickmanligan i pressen, har som mål att utföra attentat mot tyska intressen på svensk mark. Under den följande rättegången avslöjas chockerande detaljer om ligans långt framskridna planer – till och med datumet var redan bestämt. Det svenska samhället skakas av uppgifterna.
Tommy Jonason och Simon Olsson har tagit del av brittisk dokumentation som fram tills nyligen varit hemligstämplad. Deras skildring av Rickmanligan är oavbrutet fängslande läsning.
Brittiskt attentat på svensk mark som kunde dragit in Sverige i andra världskriget
På natten den 7 februari 1940 skulle attentatet genomföras. Attentatsmålet var noga rekognoserat, sprängämnen fanns i mängder och sabotörerna bestämda. Målet var Oxelösunds hamn där hamnkranarna, alternativt ett fartyg vid kajen, skulle sprängas. Härmed skulle transporterna av järnmalm från Sverige till den tyska krigsindustrin hindras. Denna natt kom dock ingen sprängning att genomföras – en utökad svensk bevakning i hamnen förhindrade attentatet och sabotörerna fick återvända till Stockholm med outrättat ärende. De skulle emellertid inom kort komma att återvända.
Sabotörerna tillhörde den så kallade Rickmanligan vilken i andra världskrigets gryning organiserades för att angripa tyska intressen i Sverige. Ligans ledare, den brittiske affärsmannen Alfred Rickman, var ut i fingerspetsarna en gentleman och saknade all erfarenhet av, eller utbildning för, sabotageverksamhet. Hans liga organiserades av SOE:s föregångare – Sektion D – och order om sabotaget kom från självaste Winston Churchill.
En fascinerande personlig historia som ingen tidigare studerat eller skildrat på djupet
I Sverige rekryterade Rickman bland andra tyska emigranter och brittiska finlandsfrivilliga, men engagerade likaså sin svenska fästmö, i planerna på att på svensk mark angripa Tyskland. I hans lägenhet på Gärdet och i en källarlokal på Östermalm i Stockholm förvarades nära 200 kilo sprängämnen. Rickmans organisation växte men vad Rickman inte visste var att en av de personer han försökt rekrytera var informatör åt den svenska säkerhetstjänsten.
Den 19 april 1940 slog den svenska polisen till mot Rickmanligan och de uppgifter som framkom under rättegången mot ligans medlemmar kom att chocka den svenska befolkningen. I följderna av Rickmanaffären kom långa straff att utdömas – inte minst mot Rickman själv vars fängelsestraff blev en personlig tragedi. Först i krigets slutskede skulle han som en fri man få återse sin fästmö.
Baserad på tidigare hemliga dokument från brittisk och svensk säkerhetstjänst
Först idag – efter att den brittiska hemligstämpeln rörande Rickmanligan hävts – kan historien berättas ur ett såväl svenskt som brittiskt perspektiv.
Med tidigare hemligstämplad dokumentation från svenska och brittiska arkiv som grund skildras den brittiska sabotageorganisationen i Sverige under andra världskrigets inledning. Som läsare får man möta såväl huvudpersonen, gentlemannasabotören Alfred Rickman, som medlemmarna i den så kallade Rickmanligan vilket inkluderas hans svenska fästmö Elsa. Personerna görs levande genom deras släktningars berättelser och hågkomster. Nödvändig bakgrundshistoria om den brittiska sabotageorganisationen Sektion D och om den svenska järnmalmsexporten berättas. Då den brittiska säkerhetstjänstens dokumentation av Rickmanligan tills nyligen varit belagd med hemligstämpel är detta första gången som den brittiska versionen presenteras. Härmed framkommer även helt nya uppgifter.
