Tors vrede och föregångaren Odins eld utspelar sig under folkvandringstiden. Kan du berätta om vad det här var för period? Hur levde svenskarna?
– Folkvandringstiden (cirka 350 till 550 e Kr) var en tid av strider och stor oro i Europa. Hunnerstammar från öster började tränga västerut. Det ledde till stora folkförflyttningar och i slutänden Västromerska rikets fall. Många folkslag stred sedan om herravälde och makt och land.
– Här i Norden levde vi i ett klansamhälle. Något Sverige fanns inte, men många småriken, där småkungar och stormän styrde med hjälp av sina krigarskaror. Samhället var en kleptokrati, med våld och plundring och ständiga strider. Stormännen behövde guld för att betala och behålla krigarna i sitt följe, och guld skaffade man enklast genom plundring.
– Att hålla storstilade fester, både till gudarnas ära och för att demonstrera sin makt och rikedom hörde också till stormannarollen. Men de allra flesta var vanliga bönder, som slet för att hålla både sin egen familj och stormännen med mat, och trälar som slet för att försörja alla andra.
Vad har du själv för bakgrund – hur har du gjort research för att kunna beskriva människorna och tiden på ett trovärdigt sätt?
– Jag är journalist och van att ta reda på fakta. Jag har frågat experter, både historiker och arkeologer, jag har plöjt massor av fackböcker och besökt platser och museer.
– Det finns inga samtida skriftliga nordiska källor, så det mesta av det man kan veta om tiden bygger på arkeologi, samt på det lilla som författare i södra Europa skrev om oss. Dessutom har jag bitvis använt mig av fakta från de efterföljande epokerna, vendeltid och vikingatid. Mycket var sig likt genom hela järnåldern.
Karaktärerna i dina böcker lever liv som skiljer sig markant från ditt och mitt. Var hittar du inspirationen till hur man uttryckte sig och agerade på den tiden?
– Egentligen vet jag inte om de är så annorlunda jämfört med människor i vår tid. De hade en annan världsbild och trodde på andra gudar, vilket ju styr deras tankar och agerande. Men hederstänkande, hämndbegär och våldsamma maktkamper präglar ju också vår tid. Det är bara att se sig omkring just nu för att se likheterna. Och i det lilla livet fanns förstås, då som nu, behov av mänsklig närhet, ömhet och glädje.
– Inspiration får jag både genom all fackkunskap jag skaffat mig och mina egna tankar om vad som är viktigt i livet. Som alltid i mina böcker spelar naturen, inte minst fåglarna, en stor roll.
Odins eld berättar om massakern på Sandby borg på Öland och har verklighetsbakgrund. Finns det några motsvarande händelser i Tors vrede som lämnat arkeologiska spår?
– Oh ja. Väldigt mycket av det som sker i romanen bygger direkt på arkeologi: Hur det kan ha sett ut i Uppåkra utanför Lund? Vad har man funnit vid utgrävningarna av Sorte Muld på Bornholm? Vad är historien bakom de fantastiska fynden av den hunnerinspirerade hästutrustningen i Sösdala i norra Skåne? Också spåren av nerbrända gårdar på många platser och spår av strider vid Torsburgen på Gotland gav mig förstås idéer. Fimbulvintern, den svåra köldperioden från år 536 och framåt, ser man spår av i både trädens årsringar och i borrkärnor från Arktis och Antarktis isar.
Sist men inte minst, vem tycker du ska läsa Tors vrede?
– Alla som läst och tyckt om Odins eld, och som liksom jag undrar: Vad hände med Jorunn? Och varför ligger de döda fortfarande kvar i Sandby borg? Och så förstås alla som tycker om välskrivna och grundligt researchade historiska romaner. Men läs Odins eld först. De två böckerna hänger tätt samman.
