Stasi. Östtysklands hemliga polis

Stasi, Östtysklands hemliga polis, övervakade sin befolkning och spionerade på sina fiender under 40 år. I dag vittnar det omfångsrika materialet i Stasiarkivet om en världsomfattande underrättelsetjänst.

Stasi, Ministerium für Staatssicherheit (MfS), grundades 1950 och var Östtysklands säkerhets- och underrättelsetjänst, under översyn av Sovjetunionen. Stasis motto var ”partiets sköld och svärd”.

Stasi var ingen liten organisation, år 1988 hade de 91  000 heltidsanställda och 189  000 agenter. Framförallt arbetade Stasi med att övervaka befolkningen i Östtyskland, eftersom såväl opposition mot partiet som flykt från nationen var förbjudet enligt lag. Därför byggdes Berlinmuren. Organisationen bedrev även spionage utomlands. Detta skedde bland annat genom det civila utrikesspionaget som på tyska kallades Hauptverwaltung Aufklärung (HVA). Det civila utrikesspionaget tog sin början redan på 1950-talet, då organisationen just startat. Stasis resurser utomlands var framförallt inriktade mot Västtyskland. Efter Sovjetunionen fall dömdes flera spioner, varav Rainer Rupp kanske är en av de mest kända. Rupp, kodnamn Topas, arbetade på NATO-högkvarteret i Bryssel. Härifrån rapporterade han tillbaka till Östtyskland och avdelningen HVA. 1994 dömdes Rupp av tysk domstol till 12 års fängelse.

Även i Sverige var spioner verksamma. Enligt professor Birgitta Almgren pågick det i Sverige inte bara spionage. Stasi påverkade även politik. Dessutom var Sverige ofta en mötesplats för Stasiagenter som var verksamma i andra NATO-länder.

Stasis nedmontering

Den åttonde februari 1990 lades Östtysklands säkerhets- och underrättelsetjänst officiellt ner. I slutet av 1991 bildades Die Bundesbeauftragte für die Unterlagen des Staatssicherheitsdienstes der ehemahligen Deutschen Demokratischen Republik (BStU), den myndighet som överser och förvaltar det som är kvar av Stasis arkiv. Det så kallade Stasiarkivet är tillgängligt för forskare, journalister och allmänheten. Enligt tysk lag har alla som har övervakats av Stasi rätt att få tillgång till de uppgifter som finns om dem i arkivet. 1991 kom nämligen lagen Stasi-Unterlagen-Gesetz (StUG, ”lagen om Stasi-dokumenten”) till.

2012 hade myndigheten tagit emot 6,68 miljoner ansökningar och av dessa var 2,83 miljoner från privatpersoner som ville se om Stasi övervakat dem. Däremot kan man inte få tillgång till dokument från den militära underrättelsetjänsten.

Myndigheten BStU är idag etablerat på 15 orter runt om i före detta Östtyskland. Trots att Stasi förstörde stora mängder dokumenten vid Östtysklands fall, finns det kvar stora mängder material. Bland annat 111  000 löpmeter sak- och personakter, 1,6 miljoner foton och över 31  000 film- och ljuddokument. 1998 lyckades man även att rekonstruera delar av det tidigare förstörda HVA:s system. Då visade det sig att av de 54 000 redogörelser som rapporterats 1969-1989 var 2 919 från Sverige.

Författaren Karin Westin Tikkanens har i sin bok Flykten genom Berlin skrivit om svenskarna som förekom i Stasis arkiv. Framförallt fokuserar Karin Westin Tikkanen på de svenska unga studenter som under åren 1961–1963 hjälpte hundratals tyskar att fly från Östtyskland.

Det som en gång var Stasis huvudkvarter, på Lichtenberg i Berlin, är i dag ett museum som drivs av såväl myndigheten BStU och en medborgarförening. Närvaron av Stasi i det östtyska samhället är även väl porträtterat i film och tv. Bland annat i den kritikerrosade filmen ”De andras liv” från 2006 och tv-serierna ”Weissensee” från 2010 och ”Deutchland 83” från 2015.