Julkalender 2018

Slaget vid Hastings

Slaget vid Hastings
Den 27 september 1066 anlände hertig Vilhelm från Normandie till Englands kust. Landstigningen resulterade i det välkända Slaget vid Hastings där normandernas kavalleri och bågskyttar ställdes mot anglosaxarnas infanteri.

I januari 1066 avled den dåvarande engelska monarken kung Edvard. Hans död blev startskottet till en blodig kamp om Englands krona eftersom såväl den anglosaxiske Harald Godwinson som den normandiske hertig Vilhelm ansåg sig ha rätten till den engelska tronen.

Enligt rikets dåvarande konstitution gick makten inte i arv, utan landets anglosaxiske rådsförsamling utsåg den kommande monarken bland landets ädlingar.

Trots detta uppger normandiska källor att den anglosaxiske Harald Godwinson seglade från England för att möta hertig Vilhelm av Normandie två år innan kung Edvards död. Anledningen? Han skulle svära hertig Vilhelm trohetsed, i tron att dåvarande kung Edvard hade utnämnt Vilhelm till näste monark.

Det är än i dag oklart huruvida Harold verkligen svor sin trohet till hertig Vilhelm. Men händelsen förevigades trots detta på den berömda Bayeuxtapeten. Tapeten, som tillverkades i Kent under 1080-talet, återgav de händelser som ledde fram till konflikten om den engelska kronan, samt vissa nyckelscener i Slaget om Hastings.

I januari 1066 avled kung Edvard och med den anglosaxiske rådsförsamlingens stöd tog Harold sin plats som Englands näste regent. Om Harold verkligen svor en trohetsed mot hertig Vilhelm i Normandie kan en sviken ed ha varit anledningen till normandernas invasion av England och det berömda Slaget vid Hastings 1066.

Den 29 september ankom hertig Vilhelm med sina soldater till östra Sussex. Centralt i armén var kavalleriet, med soldaterna iklädda brynja och med lansar som vapen. Därutöver var hertigens bågskyttar av stor vikt. Under Slaget vid Hastings några veckor efter arméns landstigning var det bågskyttarna som förstörde stora delar av Harolds sköldborg.

Harold hade ett infanteri som armé. De allra flesta var män från det samhällsskikt som ägde jord och som därför var tvungna att stå till kungens förfogande. Men i infanteriet fanns även yrkessoldater som sannolikt bar ringbrynjor och stora sköldar, tvåhandsyxor och svärd. Även Harold hade hästar i sin armé, men till skillnad från kavalleriet från Normandie var dessa hästar mer för uppvisning än strid.

Men hur stridigheterna den 14 oktober 1066 faktiskt utspelade sig är oklart. Här skiljer sig de historiska källorna. Än i dag omges den 14 oktober 1066 av flera frågetecken, trots att händelsen antagligen är, som författaren och historiken Dick Harrison skriver i boken Englands historia I, ”den enskild berömdaste händelsen i Englands historia”.

Säkert är dock att kung Harald dog på krigsfältet och att normanderna vann slaget – men med omfattande förluster.

Trots att Vilhelm segrade vid Hastings var hans väg mot tronen inte enkel. Det fanns fortfarande ett anglosaxiskt motstånd som Vilhelm var tvungen att kväva innan han på juldagen kunde krönas till kung i Westminster Abbey.

För Vilhelm må kronan till slut ha varit vunnen den där juldagen 1066. Men trots detta väntade än mer konfliktrika år. Om dessa går det att läsa i Dick Harrisons bok Englands historia I.