Artiklar, Historiska händelser

Så firar vi påsk i Norden

Påsk - traditioner
I det svenska bondesamhället var skärtorsdagens natt fasansfull. Då flög häxorna på sin kvast, och med kanske ett barn, till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. I dag klär vi ut oss istället ut till påskkärringar. Det är en av många av påskens traditioner i Norden.

I Sverige började påsk firas under 1100-talet. Påsken har växt fram ur kristendomen och är en av dess viktigaste högtider. För kristna handlar påsken om att påminnas om Jesu Kristus lidande, död och återuppståndelse. Under förindustriella Sverige avslutade påsken en månad lång fasta. Påskveckan, som består av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk, var därefter en stilla vecka och under långfredagen skulle svenskarna göra bot och sörja Jesus.

Själva ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesach, som i sig är en judisk högtid. Men i det sekulära Norden fylls påskhelgen istället med många andra traditioner.

Nuförtiden inleds påsken med skärtorsdagen, som för många är en halv arbetsdag. Under skärtorsdagen klär framförallt barn och unga ut sig till häxor, som kallas påskkärringar. Detta härstammar från en föreställning från det svenska förindustriella samhället, då många trodde att under skärtorsdagen flög häxorna på sina kvastar till Blåkulla. I Blåkulla mötte häxorna djävulen. I dag klär därför barn och unga ut sig till påskkärringar och knackar dörr och samlar på så vis ihop godis.Påsk - traditioner

Påsk i Sverige är stark förknippad med bland annat ris, ägg och påskliljor. I dag använder vi vårt fastlagsris eller påskris i dekorationssyfte, men under bondesamhället var riset starkt sammankopplat med botgöring. Ägg finns på i stort sett varje påskbord – såväl som mat och som dekoration. Äggmålning har varit en tradition i Sverige sedan 1700-talet. I dag görs dekorativa ägg i papper eller plast och fylls därefter med godis. I många familjer göms dessa ägg och barnen får därefter gå på äggjakt för att finna sitt godis.

I Danmark skriver barnen så kallade gaekkebreve till sina familjemedlemmar och vänner.

Gaekkebreven ser ut som papperssnöflingor och innehåller ett rim. Men breven undertecknas inte och mottagaren ska försöka gissa vem det är som har skickat brevet, genom att dechiffrera dess rim. Om brevets avsändare inte har blivit avslöjad efter tre gissningar måste han eller hon få ett chokladägg. Men om mottagaren gissar rätt får han eller hon ett chokladägg av brevets avsändare. Traditionen uppstod redan under 1600-talet.

I Norge äter många Kvikk-Lunsj, som är en norsk kexchoklad, och läser eller ser på så kallade påskekrim, som är deckare eller kriminalromaner.

Många författare lanserar sina nya deckare lagom till påskhelgen, och på tv sänds gamla deckarserier i repris. Fenomenet påskekrim kan härledas tillbaka till palmsöndagen 1923. Då annonserades den nya kriminalromanen Bergståget blev plundrat inatt av författarna Nordahl Grieg och Nils Lie. Annonsen gick ut i samma format som en nyhetstext i tidningen Aftonposten. Därför trodde många av tidningens läsare att rånet hade skett i verkligheten. Och så inleddes traditionen påskekrim.

Runt om i Norden finns det alltså flera olika typer av traditioner kopplade till påsken. De sträcker sig olika långt bak i tiden – vissa har att göra med kristendom medan andra relaterar mer till godisjakt och kriminalromaner.

Påskkampanj