Artiklar, Boktips

Ostindiska kompaniet – en svensk framgångssaga

Ostindiska kompaniet - En ostindiefarare till ankars
År 1731 startades det framgångsrika svenska Ostindiska kompaniet för att via sjöfart bedriva handel med Östasien. Så, hur kom det svenska handelskompaniet att bli så lyckosamt?

Flera andra europeiska nationer bedrev handel via sjöfart innan Sverige. Tidigare hade varor nått Europa med hjälp av den så kallade Sidenvägen, som under medeltiden var ett nätverk som band samman Kina till Europa genom Centralasien. Men under 1500-talet började länder som Storbritannien att segla till Östasien istället för att färdas över land.

I flera andra europeiska nationer fanns under 1700-talet redan väletablerade ostindiska kompanier, som hade monopol på sin handel. Ett av dessa var East India Company i Storbritannien. East India Company var ett av de viktigaste av de europeiska handelskompanierna. Storbritanniens drottning Elisabeth tilldelade engelska köpmän monopol på handeln från Asien. Köpmännen bestämde sig för att arbeta tillsammans, eftersom det var dyrt att bygga fartyg och seglatserna till Asien var riskfyllda och långa. Så bildades East India Company. 1858 hade kompaniet erövrat i stort sett hela den indiska subkontinenten, som britterna därefter administrerade.

Men medan engelsmännen skapade förmögenheter med hjälp av sina handelsflottor, stod de skotska köpmännen och tittade på. De var inte delaktiga i de engelska handelsflottorna. Därför bestämde sig den skotske adelsmannen Colin Campbell för att investera i ett motsvarande svenskt kompani. Tillsammans med den svenska köpmannasonen Niclas Sahlgren började en plan ta form.

Ostindiska kompaniet växer fram

Niclas Sahlgren var baserad i Göteborg, och det var här det svenska kompani startade. Colin Campbell och Niclas Sahlgrens förhandlingar sköttes av kommissarien Henrik König med ett gott resultat: Ostindiska kompaniet fick ensamt rättigheterna till all handel som pågick under en specifik period vid Godahoppsudden.

Ostindiska kompaniet bestod av flera olika bolag, som fram till och med år 1806 gjorde 37 skepp 132 resor. Verksamheten drevs framförallt från Göteborg, men under de sista åren flyttades basen till Stockholm. I Göteborg hade kompaniet sina magasin, från vilka dyrbara lyxvaror såldes på auktion efter varje handelsfärd.

Från och till Sverige

Fartygens rutt var välplanerad och tog cirka ett och ett halvt år. Seglatsen började i Göteborg, och från Sverige färdades skepp lastade med järn till Cadiz i Spanien. Från Sverige exporterades såväl råvaror som tillverkade produkter. I Cadiz såldes järnet, och som betalning fick svenskarna då silverpiaster från Spanien, som var en gångbar valuta i såväl Spanien som Kina. Från Spanien ledde rutten till Kina via Godahoppsudden. De svenska fartygens destination i Kina var staden Kanton, nära Hong Kong. Fartygen låg ofta i hamn i fyra eller fem månader innan de åter påbörjade sin seglats. Färden tillbaka till Sverige tog (beroende på väderförhållanden) upp till sex månader.

Ostindiska kompaniet importerade porslin som inspirerade Rörstrand

Ostindia (1932) med mönster inspirerat av kinesiskt exportporslin.
Modellerna utvecklades av modellör Aage Lindahl och Fredrik
Wehtje. Lanserad med 32 olika former i flintgods. Från 1988 i fältspat.

Varorna från Kina bestod framförallt av siden, te och porslin, men även varor som råsilke, pärlemor och lackerade möbler. Dessa varor såldes till förmögna runt om i Europa. Kapitalet från handeln återinvesterades i Sverige – i järnbruk, sjukhus och varvsindustri. Ostindiska kompaniet ledde även till ett ökat kinesiskt kulturinflytande i Sverige. Bland annat blev det ostindiska porslinet väldigt populärt i välbärgade hem runt om i Sverige. Porslin från svenska Rörstrand, med anor tillbaka till 1726, var ofta dekorerade med inspiration av det kinesiska porslinet.

Ostindiska kompaniet ledde till att Göteborg bytte skepnad – under 1700-talet blev Göteborg en handelsstad. Fartygsvarven lockade de kunskapsgiriga och Ostindiska kompaniet gjorde bestående framsteg inom skeppsbyggeri, navigation och internationell handel. Det är även under denna tid som Chalmers Tekniska Högskola och Sahlgrenska Universitetssjuk växte fram. Ostindiska kompaniet hade därför stora effekter på såväl Sverige som Göteborg.

Relaterade blogginlägg