Artiklar, Boktips

Oktoberrevolutionen 1917

Oktoberrevolutionen, folksamling utanför vinterpalatset
Den epok i Rysslands historia som kom att betecknas som ”sovjetisk” inleddes med kuppen i Petrograd den 7 november 1917. Enligt den ryska kalendern ägde maktövertagandet rum den 25 oktober. Händelsen gick därför till historien som Oktoberrevolutionen.

Vintern 1916-1917, när första världskriget hade rasat i snart tre år, bröt den gamla ordningen samman i Ryssland. Tyskland hade erövrat stora landområden i väster och den ryska krigsansträngningen präglades av stämningar av uppgivenhet. Hösten 1916 upphörde den ryska centralförvaltningen praktiskt taget att fungera. Försörjningen med livsmedel blev allt sämre och nöden bredde ut sig i landet. På nyåret 1917 rådde ett tillstånd som kan kallas anarki i huvudstaden Petrograd.

På den internationella kvinnodagen, som inföll den 23 februari enligt den julianska kalendern, demonstrerade politiskt medvetna arbetarkvinnor på huvudstadens gator för bröd. Riksduman, den i och för sig politiskt kringskurna parlamentariska församling som hade inrättats efter revolutionen 1905 och nu var inne på sin fjärde upplaga, förklarade för tsaren att han var maktlös och tvingade honom att avgå. Duman upprättade en ”provisorisk” regering med representanter för borgerliga och reformistiska socialistiska partier.

Nyheterna från fronten blev dystrare för varje vecka som gick. När de politiska ledarna i sovjeterna gjorde sig redo att samlas på sin andra kongress, som agerade helt oberoende av den trötta provisoriska regeringen, var det bara underskrift på ett officiellt dokument som behövdes för att de skulle komma till makten.

Sovjeterna hade valt en brokig samling delegater till kongressen. Där representerades således olika politiska partier och förutsättningar fanns för att ett brett spektrum av frågor och krav skulle diskuteras. Vänstern dominerade men dess partier var oense om allt från synen på privategendom till huruvida Ryssland skulle dra sig ur kriget. För att inte behöva utstå en debatt som han ansåg vara slöseri med tid gick bolsjevikernas ledare Vladimir Lenin händelserna i förväg, struntade i den demokratiska processen och stormade i arbetarnas, soldaternas och matrosernas namn Vinterpalatset kort innan kongressen skulle hållas.

Bolsjevikerna tog alltså makten genom en kupp – oktoberrevolutionen – som andra vänsterpartier inte hade något inflytande över. Den 25 oktober enligt den gamla stilen  tillkännagav Lenin i en officiell deklaration att Ryssland nu var i folkets händer. Hans paroll, ”All makt till sovjeterna”, kunde uppfattas som att han tänkte sig ett socialistiskt styre med bred bas. Men det handlade i stället om en proletariatets diktatur med bolsjevikerna vid rodret, och hur den skulle utformas i detalj fick bli en senare fråga. En av de som deltog i kuppen medgav på ålderns höst att bolsjevikernas ledare var fast beslutna att ta makten men att de bara hade ”vaga föreställningar” om vad de skulle använda den till.

Oktoberrevolutionen 1917, inbördeskriget och upprättandet av Sovjetunionen inledde en ny epok i Rysslands historia. En demokratisk ansats, som börjat utvecklas efter revolutionen 1905, förbyttes i enparti välde, ekonomin blev helt dominerad av staten, och kulturlivet blev kringgärdat av ideologiska krav och politiska påbud.

Vladimir Putin är inte en ny Lenin eller Stalin, men dagens repressiva Ryssland uppvisar en ideologisk likriktning som för tankarna till Tsarryssland och Sovjetunionen. Orsaken finns i landets omskakande och våldsamma förflutna.

I Ryska revolutionen skildrar historikern Robert Service skickligt protesterna och upproren – däribland Oktoberrevolutionen – som ledde fram till Lenings maktövertagande, mordet på tsarfamiljen och det efterföljande inbördeskriget mellan de röda och de vita.

Finns där du lyssnar på ljudböcker!

Oktoberrevolutionen - hör hela berättelsen i ljudboken Ryska Revolutionen

Relaterade blogginlägg