Artiklar, Boktips, Författare, Historiska händelser

Hallå där, Artur Szulc! Författare till boken ”Polens historia”. Hur firar du Polens nationaldag 3 maj?

Hur firas nationaldagen i Polen, idag 3 maj? Firar du själv på något särskilt sätt?

– Det brukar firas ganska ordentligt och högtidligt med diverse aktiviteter för familjer, korteger och offentliga framträdanden med såväl presidentparet som premiärministern inblandade. Förra året var jag och min familj på en tillställning på den polska ambassaden i Stockholm. Annars brukar jag följa polska nyhetsinslag under dagen.

Varför ville du skriva en bok om Polens historia?

– Främst av två skäl, dels har intresset för Polen ökat i Sverige, dels för att kunskaperna behöver fördjupas.

Vad vet vi svenskar generellt om Polens historia? Och vad vet vi inte?

– Svenskar generellt känner till specifika händelser (till exempel att samväldet Polen-Litauen delades i slutet av 1700-talet och försvann från Europas karta eller Solidaritetsrörelsen under 1980-talet) och namn på framträdande polacker (till exempel påven Johannes Paulus II, Solidaritetsledaren Lech Wałesa eller Nobelpristagaren i litteratur Wiesława Szymborska).

Däremot har man sämre kunskaper om kontinuiteten i Polens historia men även om polsk 1900-tals historia, framför allt hur skövlat Polen har varit under större delen av det århundradet och vilka umbäranden det polska folket har försökt överleva. Det sätter mentala spår som svenskar verkar ha svårt att greppa. 

Vilken aspekt/del av Polens historia tycker du är mest intressant/fascinerande?

– Mellankrigstiden och hur polackerna från 1918 trots usla förutsättningar byggde upp ett land och en stat som på flera sätt var ganska framstegsvänlig. Konkreta exempel är att Polen hade en i tiden modern abortlagstiftning och att det redan 1925 beslutades att kvinnor kunde utbilda sig till poliser. Fem år senare anställdes den första kullen kvinnliga poliser. Exempelvis i Sverige anställdes de första kvinnliga poliserna först 1957.

I år har du tilldelats det polska utrikesdepartementets medalj ”Bene Merito” som tack för dina insatser att sprida Polens historia i Sverige. Grattis! Hur känns det och vad tänker du kring utnämningen? 

– Jag känner mig givetvis upprymd och mycket hedrad, och jag ser verkligen fram emot själva medaljceremonin i juni. Medaljen är ett tecken på att man uppmärksammar och värdesätter det jag gör. Tveklöst är det så att utmärkelsen motiverar mig att göra vad jag kan för att sprida en så vederhäftig bild av Polens historia som möjligt i Sverige.

Om du skulle få äta middag med tre historiska personer från Polen, vilka skulle du välja och varför? 

– Aleksander Ładoś (1891-1963) – polsk diplomat och sändebud i Schweiz som ansvarade för den så kallade Bernska gruppen som i samarbete med latinamerikanska ambassader och konsulat i Bern utfärdade pass åt judar under Förintelsen för att öka deras överlevnadschanser. Vad oroade han sig främst för? Vilka tankar rusade genom hans huvud när han på kvällen lade huvudet på kudden? Hur hanterade han vetskapen att för judar kunde ett pass betyda skillnaden mellan liv och död?

Witold Pilecki (1901-1948) – den polska officeren och motståndsledaren som frivilligt lät sig interneras i koncentrationslägret Auschwitz 1940 för att kunna dokumentera lägret inifrån och för att bilda en motståndsgrupp. Jag skulle vilja veta mer om hans personliga drivkrafter och hur en människa lyckas uppbåda så mycket mod som han gjorde.

Anna Walentynowicz (1929-2010) – den kvinnliga svetsaren som arbetade på Leninvarvet i Gdansk och som var en framträdande ledare inom den tidiga fackliga oppositionen mot kommunistregimen. Hur betraktade hon sin egen roll och betydelse för den fria fackföreningsrörelsen Solidaritets bildande 1980, det är en fråga som jag skulle vilja diskutera med henne.

Vill du läsa mer om Polens fascinerande historia? Missa då inte Artur Szulcs kritikerrosade bok! 

Köp Polens historia här för endast 229:-