Artiklar, Boktips

Greta Garbo: Gåtfull och ensam

Greta Garbo

Historien om Greta Garbo är en saga med mer framgång, sorg och mystik än en Hollywoodfilm. Hon föddes 1905 på Söder i Stockholm där hennes fattiga föräldrar bodde i en liten lägenhet på Blekingegatan 32. Som barn var hon stillsam och ville helst dagdrömma ifred, även om hon gillade att leka teater. Då hon var 14 år gammal blev hennes far svårt sjuk. Efter att ha varit tvungen att hoppa av skolan för att hjälpa honom med vardagen och den enkla vård som erbjöds fattiga svor hon på att som vuxen bli välbärgad och slippa samma öde. Året efter avled han, och Greta som extraknäckt hos en frisör, sökte jobb på varuhuset PUB. Det var där hon som 15-åring för första gången filmades och reklamfilmerna gav karriären skjuts, snart var hon elev på Dramaten.

Greta Garbo var en av dem som föreslogs regissören Mauritz Stiller då han 1924 frågade efter skolans sötaste flickor. Hans filmatisering av Gösta Berlings saga blev ingen succé i Sverige men gav honom och Greta möjlighet att skriva kontrakt med Louis B. Mayer, MGM:s grundare.

Nedbantad och med fixade tänder började Greta 1925 spela in i USA. Redan innan den första filmen var klar gavs hon ett nytt guldkantat kontrakt, så stark var hennes närvaro på vita duken. Virveln blev den första av flera braksuccéer på kort tid. Till MGM:s sorg gick det sämre med pressen. I en tidig intervju lär hon ha berättat: »Jag föddes. Jag hade en mamma och en pappa. Jag gick i skolan. Vad spelar det för roll?« Privat drabbades hon 1926 av ännu en förlust då hennes två år äldre syster Alva hastigt avled.

Ryktena om livet med kärleken och motspelaren John Gilbert bidrog till att hon snart gjorde med media som med galorna och beundrarposten: hon struntade i dem. Det för många svåra steget till talfilm klarade hon galant med sin djupa, vackra röst och under 1930-talets början gjorde hon sina största filmer. Inte sällan på egna villkor och med rekordlöner. Sedan gick det sämre. Ninotchka, hennes kanske bästa film, var den enda som lyckades av de tre sista inspelningarna.

1941 drog hon sig tillbaka och snart blev New York ny adress. Samtida brev visar att hon var besviken på Hollywood, hade hemlängtan och kände sig ensam. Livet i ensamhet fortsatte i den nya staden och hon syntes i princip bara till utanför lägenheten då hon gick sina älskade långpromenader. Hon avled 1990 och begravdes på Skogskyrkogården i Stockholm.

Relaterade blogginlägg