Boktips, Författare, Förlaget

Göran Redin avslutar sitt hyllade romanepos om svensk stormaktstid

Göran Redin - Lövbergaserien
Det omvälvande 1600-talet fångar många läsare. Göran Redins Lövbergaserie har fått en allt större läsekrets för varje ny del. Nu kommer den fristående femte delen, En ensam färd, som får avsluta den hyllade romanserien om familjen från Lövberga. 

Göran Redin är civilingenjören och projektledaren som sedan barnsben haft en passion för historia. 2013 debuterade han med Ett fjärran krig, den första boken om syskonen från Lövberga gård i Östergötland. Boken fick ett mycket gott mottagande och även följande delar har rosats av kritiker och läsare, som framhävt bokseriens historiska trovärdighet och dess vackra språk. I berättelsen varvas storpolitiska händelser med den lilla människans vardag, glädje och sorg. 

Vi gjorde en snabb intervju med Göran Redin med anledning av den nya boken:

Med din nya bok, En ensam färd, avslutar du ditt romanepos om familjen på Lövberga gård. Hur känns det?

— Jag är väldigt nöjd med hur jag avslutar serien, så på det sättet känns det bra. Samtidigt har Lövberga varit en del av mitt liv under mer än ett dussin år så på ett annat sätt känns det väldigt märkligt.

I dina böcker har vi fått ta del av stormaktstidens Sverige, från storpolitiska händelser till den lilla vardagens glädje och sorg. Varför ville du skriva om just svenskt 1600-tal?

– Att förlägga handlingen till det tidiga 1600-talet var ett mycket medvetet val. Jag valde den epoken som bästa tänkbara bakgrund för att skriva min berättelse om en klassresa kantad av mycket spänning och alla former av skiftningar i livet.

Dina böcker har hyllats och det är många som påtalar just den historiska trovärdigheten i dina berättelser. Hur går bakgrundsarbetet till?

– Det är många som sagt att de lärt sig massor av att läsa mina böcker, till och med att ett intresse för historia har väckts. Jag har förstås alltid ambitionen att skildra historien på ett korrekt sätt och det enkla svaret är att jag gör det som krävs för att få fram fakta. Fast som skönlitterär författare har jag lyxen att kunna välja bort scener där fakta saknas, liksom att ibland gestalta ett skeende eller person efter eget huvud.

Var det svårt att bestämma hur du skulle avsluta Lövbergaserien? Hur tänkte du kring slutet?

– Jag ville egentligen ha ett annat slut som inträffade flera år senare, som en epilog. Men som så ofta hade min fantastiska redaktör bättre omdöme. Men det var inte förrän jag strök epilogen som bokens sista kapitel föll på plats.

Det är många läsare som kommer att sakna Lövbergaserien. Kan du trösta dem med några hintar om vad du ska skriva härnäst?

– Efter att ha arbetat intensivt med skrivandet under lång tid och ofta under tidspress har jag unnat mig ledigt ett tag. Men jag har en idé till en berättelse som utspelar sig i mitten av 1900-talet och jag hoppas få ihop den till en spännande bok.

 

Läs gärna mer om Göran Redins uppskattade Lövbergaserie här!