Artiklar, Boktips

”Evita” Eva Perón – En argentinsk askungesaga

Evita
Evita Perón förverkligade sin dröm då hon 16 år gammal lämnade fattigdomen och misären bakom sig för att bli skådespelerska. Många års slit med småroller i film och radio hade i början av 1940-talet betalat sig, hon var då en etablerad radioskådis.

Kändisskapet öppnade dörrar för henne och på en gala träffade hon arbets- och socialministern Juan Perón. Han var frånskild och med sina 48 år dubbelt så gammal som hon. Blixtförälskelse följde och paret blev snabbt etablerat. Enligt myten ska hon ha arrangerat de enorma demonstrationer som fick honom fri efter en kupp 1945. De gifte sig kort därefter.

Evita 1948

Evita, våren 1948

Genom att sedan skickligt utnyttja den popularitet som historien skapade lyckades de få Juan att vinna presidentvalet. Evitas aktiva deltagande i valarbetet var något nytt i landet och hon älskades av de fattiga, en grupp hon särskilt vände sig till. Hennes arbete för svaga grupper fortsatte även efter valet. Kvinnor fick rösträtt och genom en personlig välgörenhetsfond hjälpte hon utsatta, vilket gjorde henne omåttligt hyllad. Pengarna hade dock ofta tagits med tvång och paret styrde med järnhand. Både mediakontroll och tortyr förekom. Evitas agerande och bakgrund provocerade motståndare såväl inom som utom partiet. 1951 backade hon därför från ett försök att bli makens vicepresident och kort därefter upptäcktes den cancer som följande år tog hennes liv.

2005 släppte en pensionerad läkare en bomb då han menade att Evita blivit lobotomerad 1952. Uppgiften har därefter undersökts av en argentinskfödd neurokirurg vid Yale.

Han misstänkte först att ingreppet gjorts av samma skäl som på cancerpatienter i USA vid tiden: för att »trubba av« smärtupplevelsen. Senare fynd har dock visat att ingreppet rimligen även gjordes för att dämpa Evitas tilltagande krigiskhet. Ett år före sin död köpte hon stora mängder vapen för att träna miliser, vilket förargade Juan då han upptäckte det. När hustrun sedan höll uppviglande tal antas han ha fattat beslut om ingreppet för att undvika ett inbördeskrig. För Evita blev lobotomin dödsstöten. Hon slutade i princip att äta efter operationen och avled en månad senare efter en handfull framträdanden. Hennes namn väcker ännu i dag starka känslor i Argentina och meningarna om hennes betydelse och arv går starkt isär.

Artikeln om Evita ovan är ett utdrag ur nya boken Dramatiska damer.

I Dramatiska damer skildras 75 kvinnor som alla skrivit in sig i historien. Illustratören Maria Persson bidrar med färgstarka och skickliga porträtt medan Nils Hjort fångar damernas liv i medryckande kortbiografier.

Varje uppslag i boken är en lockande berättelse om ett dramatiskt personöde – från inspärrade prinsessor till rakryggade kvinnorättskämpar, slipade bluffmakare och smarta uppfinnare. Genom fem århundraden följer vi olika kvinnor som har en sak gemensamt: de gick alla sin egen väg, på gott och ont.

Maria Persson är illustratören från Vindeln som, efter studier vid Konstfackskolan på 80-talet, vände tillbaka till Västerbotten. Landade i Umeå och reklambranschen där hon i 20 år var delägare i en ständigt växande byrå. Sedan 2014 arbetar hon i mindre skala i byrån Plokk med fokus på kulturprojekt. Suget efter att börja teckna igen ledde till instagramkontot @dagensdam. Bildprojektet blev ett bildningsprojekt och hon är nu inne på fjärde året av att dagligen teckna och publicera en historisk kvinna. Har alltid katten Pingis vid sin sida då hon arbetar.

Nils Hjort är historiestudenten som hamnade i distributionsbranschen och nu har återvänt till rötterna. Frilansar med egna firman Enhjort och driver instagramkontot @idagihistorien. Född och uppvuxen i Jönköping men med starka familjeband till Skaraborgsbygden. Har sedan barnsben haft ett gediget historieintresse, främst för Nordeuropa och modern tid. Gjorde historien handfast då han som volontär grävde efter stupade efter första och andra världskriget i Lettland. Har alltid den Gammel danska hönsehunden Maja vid sin sida då han skriver.