Artiklar, Boktips

Hade Albert Einstein dåliga betyg?

Albert Einstein
Nobelpristagaren Albert Einstein är en av världshistoriens viktigaste personer. Hans insatser inom den teoretiska fysiken har fått avgörande betydelse för vetenskapen. Därför är det inte så konstigt att Einstein, med sitt karakteristiskt spretande hår, blivit själva sinnebilden för den genialiske professorn.

Ofta får man också höra att Einstein, trots sina banbrytande naturvetenskapliga upptäckter, var dålig i skolan och att han därför hade usla betyg. Denna omständighet förs ibland fram som ett trösterikt bevis på att även svagpresterande elever kan lyckas längre fram i livet. Och visst stämmer det att elever med låga betyg inte nödvändigtvis behöver gå en miserabel framtid tillmötes, men det är ingen bra idé att lyfta fram Albert Einstein som ett exempel på detta faktum.

Det är visserligen sant att Einstein ansågs besvärlig som barn. En gång påstås en lärare ha sagt till honom: ”Er blotta närvaro i klassen stör disciplinen.” Men även om den unge Albert hade problem att sitta still i skolbänken så hade han aldrig dåliga betyg. Redan i småskolan var han bäst i klassen och även senare under sin tid som student hade han toppbetyg i matematik och fysik. Einstein presterade inte lika bra i till exempel språk och geografi, men hans snittbetyg var alltid högre än genomsnittet.

Hur har då myten om det blivande geniets usla skolgång uppkommit?

Svaret står troligen att finna i de betyg som Einstein fick under sitt sista år i kantonskolan i schweiziska Argau, innan han började sin akademiska karriär. Under examensåret i kantonskolan vände man helt sonika på betygsskalan för att den skulle överensstämma med det sätt på vilket betygen sattes högre upp i utbildningssystemet. Året före examensåret var 1 högsta betyg och 6 lägst, men under Einsteins sista termin markerade istället 6 högsta betyg och 1 lägsta.

Vid en hastig jämförelse mellan Einsteins betyg under de båda åren kan det därför framstå som om till exempel hans tidigare toppbetyg i fysik, en 1:a, plötsligt förvandlats till en bottenmarkering, en 6:a – alltså ett praktexempel på en skolgång som gått i kras, när det i själva verket bara handlade om att samma utmärkta prestation bedömdes med en annorlunda betygsskala.

En annan aspekt är att betygsskalan i vissa länder är omvänd jämfört med den i Schweiz. Till exempel en tysk som ser Einsteins avgångsbetyg från kantonskolan i Schweiz kan därför få det felaktiga intrycket av att hans 6:a i fysik var ett dåligt betyg.

Det råder även en viss förvirring kring Albert Einsteins nobelpris, när han fick det och varför. Så här ligger det till:

Einstein tilldelades 1921 års nobelpris i fysik men det tillkännagavs inte förrän 1922 och han tog emot medaljen och diplomet först 1923, vid en ceremoni i Berlin. Sommaren 1923 reste han så till Göteborg för att hålla den obligatoriska nobelföreläsningen. Han inledde med att tala om relativitetsteorin, hans mest kända teori.

Många tror också att det var för relativitetsteorin som Einstein fick nobelpriset, men det var det inte. Han erhöll utmärkelsen för sina ”förtjänster om den teoretiska fysiken” och särskilt för sin förklaring av hur den fotoelektriska effekten fungerar, det vill säga ljusets förmåga att slå ut elektroner från en metallyta – om det nu gjorde saken klarare.

»En underbart uppslukande sidvändare där många av våra vanligaste historiska ”kunskaper” ställs på ända.« Dagens Nyheter

Trodde du att Julius Caesars sista ord var: Et tu, Brute? Att Erik XIV dog av förgiftad ärtsoppa? Att järnkorset uppfanns av nazisterna? Att Egyptens pyramider byggdes av slavar? Eller att det var Columbus som upptäckte Amerika?

Det är du inte ensam om. Med 101 historiska myter i bokhyllan kan du briljera vid nästa middagsbjudning, svara rätt på kniviga historiefrågor, eller helt enkelt bara skaffa dig nya kunskaper.

Relaterade blogginlägg