Var han vild och brutal? Den klassiska bilden av vikingen skapades på 1800-talet – under en av Sveriges mest dramatiska tider. Kungar och regeringar avlöste varandra, traditioner och maktstrukturer började svikta. Krisen var nära, vilket i grunden påverkade tidens värderingar liksom synen på manlighet. Under denna dramatiska period tog bilden av den välkände vikingen form. Historien iscensattes med samtidens behov som syfte, och genom mode, konst, museer, arkitektur och teater skapades en bild som spreds över världen.
Anna Lihammer är doktor i historisk arkeologi och har tidigare gett ut böckerna Arkeologiska upptäckter i Sverige och Vikingatidens härskare. Ted Hesselbom är grafisk designer med stor erfarenhet av konst och design, bland annat som chef för Röhsska designmuseum och Sigtuna museum. Tillsammans har Lihammer och Hesselbom skrivit boken om hur en av historiens starkaste bilder – vikingen – skapades.
I Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet får läsaren veta hur det kunde komma sig att vikingatidens människor – tusen år senare – blev representerade av en bild som i många avseenden är deras motsats. Boken berättar om dem som en gång uppfann bilden av vikingen, varför de gjorde det, hur det gjordes samt hur detta påverkat och påverkar bilden av historien än idag.
Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet är en bok om ”det långa 1800-talet” men också om vikingatider. Dels den vikingatid som skapades under 1800-talet och dels den tid som inryms i den period som brukar kallas vikingatiden, cirka 800–1050, och de människor som levde då. Dessa ungefär 200 år, åtta sekel senare plötsligt beskrivet som den tid som låg mellan överfallet på Lindisfarne och slaget vid Stamford bridge, var en omvälvande tid. Dåtidens supermakter, Bysans och kalifatet, öppnade upp handelsvägarna på ett sätt som bara varit möjligt under korta perioder av historien. De långväga resorna och mötena människor emellan ökade. Nordatlantens öar och Nordamerikas nordöstra kust utforskades. Människor migrerade och bosatte sig på för dem främmande platser. Kristendomen spreds med såväl ord som vapen. Plundrings- och erövringståg ändrade den politiska kartan. Vapen och stridsteknik, det arabiska viktsystemet, hänglåsen, det ovärderliga silvret och de betydelseladdade orientaliska glasen och pärlorna är bara några exempel på de nya vanor som nådde i princip alla i norr.
Är det dags att befria vikingen från vikingatiden och vikingatiden från vikingen?
I boken får läsaren veta hur det kunde komma sig att vikingatidens människor tusen år senare blev representerade av en bild som i många avseenden snarast är deras motsats. I händerna på 1800-talets behov blev deras berättelser till något annat, en gestalt som de knappast skulle känt igen själva. En figur som dessutom skulle få ständigt nya skepnader för varje nytt behov den förväntades fylla.
Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet handlar om bilden av vikingen och om det 1800-tal som skapade den. Om 1800-talets historiebruk, sökande efter sig själv och om idén att speglandet i historien kunde bygga framtiden. Hur historien ännu en gång brukades och skapades med samtidens behov som syfte. Det förflutnas människor hade ingen röst med i spelet. Varken då, tidigare eller senare. Historia mår bra av att ständigt revideras och städas från tidigare medvetna villfarelser. Den vill helt enkelt befria vikingen från vikingatiden och vikingatiden från vikingen.
