Det finns många väletablerade föreställningar om vikingatiden. Om hornhjälmsprydda män som härjar, plundrar och återvänder hem. Men vikingatiden handlade om så mycket mer än strider. Den handlade om global utveckling, nyfikenhet och mänskliga möten.
Ofantliga mängder föremål från den här tiden har hittats i Skandinavien, föremål som ofta har sitt ursprung i helt andra delar av världen. På samma sätt har de skandinaviska resenärerna lämnat spår på platser de har besökt. Anna Lihammer, doktor i historisk arkeologi, och Ted Hesselbom, museichef, tar nu avstamp i dessa fynd för att berätta om en fascinerande tid. Spåren blottlägger hur människor träffats över långa avstånd, utbytt erfarenheter, tagit dem med sig och omformat intrycken till något nytt.
Vikingatider baseras på den senaste forskningen och målar upp en större och bredare bild av vikingatiden utifrån arkeologiskt, historiskt och konstnärligt perspektiv.
Boken är en populärvetenskaplig betraktelse av den tid som kallas vikingatiden. Hur ser den ut och vad upptäcker vi om vi försöker se tiden i sin egen rätt bortom vikingen (den på 1800-talet skapade figuren)? Till viss del skulle boken kunna beskrivas som en reseskildring genom tid och rum till de platser vikingatidens skandinaver besökte; England, Normandie, Kievriket och Amerika, samtidens två mäktiga kalifat i Cordoba och Bagdad och de vidsträckta områdena runt de stora floderna i öster för att nämna några.
Boken börjar med en kort återblick i hur författarna i sin förra bok Vikingen där de dissekerar skapelsen Vikingen och placerar honom i sin rätta tid. Den boken konstaterade att ”vikingen” var en produkt av 1800-talet och hör samman med utvecklingen under det seklet, och att figuren skymmer vår bild av den ”riktiga” vikingatiden. Helt enkelt att det är dags att befria vikingen från vikingatiden och vikingatiden från vikingen. Det är detta senare som vi nu gör i den här boken: vi tittar på vikingatiden i sin egen rätt.
Boken Vikingatider. När världen öppnades berättar om den fascinerande tid som kallas vikingatid. Om storslagna, nästan overkliga och ofta okända aspekter utifrån arkeologiska upptäckter, skriftliga källor, utblickar till andra delar av dåtidens värld, stilhistoria och nya naturvetenskapliga resultat. Sammantaget är det en historia och ett perspektiv som ännu inte är berättat.
Den tid som brukar kallas vikingatid är fortfarande ganska okänd för de flesta. Alla är nog visserligen bekanta med krig, härjningar och hornhjälmsstereotypen, men de aspekterna säger egentligen inte särskilt mycket om vikingatiden, cirka 800–1050. I själva verket är det mest utmärkande med vikingatiden de många och långväga resorna ut i världen, som inte bara innebar att man lärde känna nya platser utan också gjorde något med människor och om och om igen för alltid förändrade livet i Skandinavien och på de platser som skandinaver blev bofasta. Den historien är inte berättad i sin helhet eller i sin fulla vidd, varken i bokform eller på museer.
Vikingatiden kan även beskrivas som en ”lucka i tiden”. De stora handelsvägarna som knöt ihop avlägsna delar av dåtidens värld låg öppna på ett sätt som de gjort under ytterst få delar av historien. Tack vare den politiska utvecklingen i tidens stora riken – Bysans och Kalifatet – var handelsvägarna för ett par sekler väletablerade och öppna. Det är skälet till att dagens arkeologer kan hitta föremål från Indien och Kina i olika delar av Skandinavien, och även spår efter skandinaver i många delar av världen. Men hur såg dåtidens värld ut på den storpolitiska nivån? Vilka var de viktigaste rikena? Vem ledde dem? Vad vet vi om kontakterna med t ex Bysans, Bagdad, Kina, Nordamerika, Afrika mm. Hur var det där?
Vikingatiden befriad från vikingen ger oss en rikare och bredare bild av dess invånare. Kanske en tid som utan 1800-talets tolkning har mer likhet med vår tids utmaningar och förändringar. Vikingatiden befriad från vikingen är mer glittrande.
