Åren 1848–1850 och 1864 utkämpade Danmark två krig mot en koalition av tyska stater för att behålla de båda hertigdömena Schleswig och Holstein. I det första segrade danskarna, men i det andra förlorade man landområdena, ett nederlag som var en nationell katastrof för Danmark. I båda krigen hoppades man på hjälp från den svensk-norska unionen, men trots politiskt stöd vägrade Oscar I:s och Karl XV:s regeringar att låta sig dras in i kriget.
Under båda krigen anslöt dock flera hundra soldater frivilligt från unionen. Svenskar i krig för Danmark handlar om dem. Utifrån omfattande arkivforskning har Lars Ericson Wolke skrivit den första djupgående skildringen av dessa frivilliga. Vi får inblick i flera fascinerande och i vissa fall tragiska personöden, men också det större politiska sammanhanget.
Svenskarnas och norrmännens insatser på dansk sida var de mest konkreta uttrycken för den skandinavism och de unionsdrömmar som många hyste under 1800-talet.
Boken visar de historiska rötterna till den dansk-tyska konflikten om de två danskstyrda hertigdömena Schleswig och Holstein, hur den eskalerade under nationalismens tidevarv i början av 1800-talet och sedan exploderade i ett första krig 1848–1850. Efter att vapnen tystnat gjorde en stor svensk-norsk styrka en fredsbevarande insats mellan de stridande parterna i Flensburgområdet.
Danmark hade hoppats på aktivt militärt stöd från den svensk-norska unionen, men Oskar I och hans regering tvekade att ta det avgörande steget. Stora truppförband mobiliserades dock i Skåne och några tusen man sändes till Fyn, samtidigt som svenska örlogsfartyg kryssade i danska farvatten, allt som en varning till de tysksinnade för att, med stöd av Preussen och det Tyska förbundet, angripa djupt in i det egentliga Danmark.
I detta första krig lyckades Danmark behålla kontrollen över hertigdömena, men när nästa krig kom 1864 gick det inte längre. Tysknationalister från hertigdömena stöddes av stora förband från Preussen och Österrike, och efter några månaders strider drogs en ny gräns vid Kongeå, en gräns som reviderades efter en folkomröstning 1920. Inte heller 1864 kom Sverige-Norge till Danmarks hjälp.
Istället kom under båda krigen ett antal hundra frivilliga från unionsländerna, och i den här boken ligger fokus på de svenska frivilliga. De frivilliga har tidigare bara skildrats mera kortfattat i olika sammanhang, men aldrig getts en djupare och samlad skildring i en egen bok. Det gör boken unik. Förutom en rad fascinerande och tragiska personöden sätts frivilliginsatserna in i ett större politiskt sammanhang. Skandinavistisk propaganda, rekrytering av frivilliga och deras insatser på olika håll i den danska armén och flottan behandlas. En särskild skildring ges åt de svenskar som hamnade i preussisk och österrikisk krigsfångenskap liksom de svenska frivilliga i krigssjukvården. En rad olika individöden passerar revy, både civila och militärer, vars egna berättelser får ge färg och fördjupade insikter åt skildringen. Boken avslutas med skildringar av många frivilliga veteraners öden efter krigen.
Genom att boken bygger på en omfattande arkivforskning så behandlas tidigare okända händelser, individer och företeelser som tillsammans ger lika unik som dramatisk skildring av de händelser som skakade både Danmark och Sverige-Norge under några decennier i mitten av 1800-talet.
