En gripande familjehistoria blir en fascinerande skildring av ett Östtyskland i miniatyr.
Maxim Leo växer upp i ett Östberlin där inga frågor är tillåtna. Det enda han känner till är att hans rebelliska föräldrar, Wolf och Anne, grälar om ”den stora saken” och om morfaderns socialistiska åsikter. De en gång så djupt förälskade föräldrarna glider allt mer isär. Maxim upplever en skrikande pappa, en mamma som gråter i smyg i köket och en morfar som förvandlas till en främling.
Drygt tjugo år senare, när Berlinmuren är ett minne blott, beslutar sig Maxim för att hitta svaren på de frågor han aldrig fick ställa som barn. Historien som växer fram är sprängfylld av hopp, lögner, grymhet och svek. Men också kärlek. Maxim Leos gripande familjehistoria blir en fascinerande skildring av ett Östtyskland i miniatyr.
Röd kärlek är flerfaldigt prisbelönt, bland annat med det prestigefulla Europeiska bokpriset.
Röd kärlek är en familjehistoria som skildrar hur tre generationer lägger sig till med, förkastar och överlever 1900-talets europeiska ideologiska skiftningar. Det är en närgången berättelse som tar sin början i ett möte som ska forma många människors liv. Mötet mellan mamman, Anne, och pappan, Wolf.
När Anne lär känna Wolf blir hon imponerad av hans rebelliska sätt. Hon har aldrig träffat någon som honom tidigare. Han är tuff, han är konstnär, och så bryter han mot de regler som hon alltid tar hänsyn till. Han är en vacker man med glada ögon och har ett karaktäristiskt hakskägg. När de för första gången går ut tillsammans går de genom en snöfylld park i centrala Berlin. Vägarna är hala och Anne har som vanligt fel skor på sig. Wolf tar hennes hand och leder henne genom parken och då förstår Anne att hon har hittat någon som kommer att beskydda henne och som hon inte kommer att släppa taget om.
De talar om politik, om landet de lever i. Wolf förklarar hur uselt han tycker att DDR sköts, hur illa till mods han känner sig där och hur mycket det tynger honom att behöva rätta sig efter gamla mäns förmyndarskap. Wolf berättar om sin pappa Werner, nazisten, som blev en liten stalinist. En man som han inte vet mycket om, som han har brutit med. Anne berättar i sin tur om sin pappa Gerhard, kommunisten, som stred mot nazisterna i Frankrike. Hon målar upp bilden av en kärleksfull hjälte som älskar sitt parti och sin dotter. Wolf tycker om bilden av Annes pappa. När Anne säger att hon är medlem i partiet stannar Wolf, släpper hennes hand och blir helt tyst. Först senare förklarar han: ”Allting kunde ju inte bara vara bra.” Men där och då, en kall vinterdag, börjar en lång kärlekssaga ta form. Och ett långt gräl.
Det är i denna värld Maxim Leo växer upp. Hans familj var som ett DDR i miniatyr. I hans hem var det sällan lugn och ro. Diskussionerna och konflikterna mellan föräldrarna tar allt mer över tillvaron och den unge pojken tvingas växa upp snabbt. I den bohemiska familjen revolterar han genom att bli ordentlig och inte alls som sina föräldrar. Men frågorna om hans eget, föräldrarnas och far- och morföräldrarnas förflutna pockar på. De förblir obesvarade ända tills den älskade morfadern hamnar på sjukhus. Till slut tar nyfikenheten överhanden och Leo börjar i vuxen ålder bedriva släktforskning. Nu vågar han äntligen ställa frågor och rota i gamla papper, och plötsligt hittar han sitt lilla DDR igen. Berättelsen som framkommer är en intim resa som tar sin början i franska motståndsrörelsen och nazismen under andra världskriget och som slutar med passivt motstånd i DDR.
I Röd kärlek skildrar Maxim Leo sin familjs, men också Östtysklands historia. Den är välskriven, personlig och bitvis hjärtskärande. I tid rör den sig från morfaderns och farfaderns ungdom under andra världskriget fram till modern tid. Den är skriven i jag-form och Maxim Leo lyckas skickligt dra paralleller mellan nutid och dåtid vilket gör att berättarstilen blir oerhört vital och kraftfull. Röd kärlek är helt enkelt en sidvändare som dels är underhållande och gripande, dels skapar en större förståelse för Östtysklands fascinerande historia.
