Örnflöjten

En vindlande vacker kärlekshistoria som fångar läsaren

Örnflöjten utspelar sig under en turbulent tid. Digerdödens katastrofala följder vänder upp och ner på samhället och tillvaron. De som överlevt kämpar för att återskapa ett normalt liv. Norden drabbas samtidigt av maktkampen mellan Magnus Eriksson och hans söner samt mellan de nordiska kungarna. I Europa pågår under tiden hundraårskriget mellan England och Frankrike. Påven har tvingats flytta från Rom till Avignon, som blivit ett maktcentrum. Kyrkans makt är monumental, och själens frälsning är viktigare än kroppens.

Samtidens händelser drabbar också bonddottern Ylva, köpmannasonen Mikael, samt hans förbjudna kärlek, träsnidaren Anselm. Mäktiga och stora mäns görande och låtande går också ut över de små.

Mikaels och Anselms pilgrimsfärd till Santiago de Compostela i Spanien får omvälvande konsekvenser, Ylvas återvänder till barndomens Värmland där ungdomsförälskelsen Arvid bygger höga och kanske oöverstigliga hinder för att återförenas med Mikael. Sonen Ulv tar sig namnet Ulvung och drömmer om sin försvunne far.

Drömmar och längtan styr deras liv. En sons längtan efter en far, en fars längtan efter en son, längtan efter närhet, värme och hud, drömmen efter trygghet och kampen för att få forma sitt eget liv får dem att fatta ödesdigra beslut.

En spännande berättelse med vackert språk och grunder i svensk historia

Örnflöjten är, liksom Vargtrilogins tidigare böcker Månskensvargen och Ormringen, skriven på ett vackert och fartfyllt språk. Händelserna skildras i presens och med ”subjektiv kamera” där perspektivet växlar mellan personerna. Som läsare sugs man in i berättelsen och färdas till 1300-talet, som om man själv vore en del av dramatiken. Boken är en bladvändare, andningspauserna få, men de finns där: lyriska naturglimtar, drömmar, musik och dikt.