Koreakriget

På kvällen den 27 juli 1953 upphörde all eldgivning mellan kommunistiska trupper och FN-koalitionens styrkor på den koreanska halvön. Ett treårigt krig som lett till ofattlig förstörelse och som slukat miljontals liv var äntligen över när vapenstilleståndet trädde i kraft. Detta krig har, trots dess inverkan på den koreanska halvön, det kalla kriget och även dagens värld, förblivit relativt okänt utanför de två nationer som rent formellt och tekniskt fortfarande är i krig med varandra. Koreakrigets undanskymda plats bland 1900-talets avgörande händelser är egendomlig, men kan förklaras med dess tidsmässiga placering mellan andra världskriget och Vietnamkriget. Förvisso har historiker och forskare studerat Koreakriget men allmänheten i väst har förblivit tämligen ointresserad av konflikten. Kanske beror det på fördomar, kanske beror det på att politiska proteströrelser ännu inte hade sett dagens ljus i västvärlden under åren när Koreakriget utkämpades, kanske berodde det på själva krigets förlopp. En viss roll spelar också populärkulturens urvalsfilter. Till skillnad från andra världskriget – detta krig mellan gott och ont – och Vietnamkriget, som i allra högsta grad väckte opinion i en tid när massmedia exploderade, har ingen bekostad och modern Hollywoodproduktion gjorts om Koreakriget.

En av 1900-talets blodigaste konflikter

Det är paradoxalt att konflikten som i stor omfattning formade efterkrigstiden och vars konsekvenser alltjämt är i världens blickfång inte ingår i ett allmänt och folkligt historiemedvetande i västvärlden. Kalla krigets upprustning, USA:s militära expansion av utlandsbaser, NATO:s utvidgning, europeisk integration, Japans politiska rehabilitering, Kinas konsolidering och stärkta position, Vietnamkriget på 1960- och 1970-talen, och samhällsutvecklingen i de båda koreanska staterna är några av de företeelser som kan spåras till Koreakriget.

Svensk syn på och kunskap om Koreakriget är amerikaniserad i allra högsta grad, och i USA kallas Koreakriget för det bortglömda kriget. Samma slags historieamnesi råder i Storbritannien. För dessa länder överskuggades inblandningen i Koreakriget av efterföljande militära engagemang med större politisk påverkan på deras självbild och ställning i världen.

Första boken på svenska som ger en översiktlig bild inte bara Koreakrigets bakgrund utan också hela förlopp och konsekvenser

Sverige har flera beröringspunkter med Korea och kriget. Framför allt har Sverige en framträdande roll i övervakningskommissionen som bevakar att stilleståndsavtalet från 1953 följs. Sverige bidrog också med ett Röda kors-sjukhus som var förlagt i Pusan. Nästan tiotusen koreanska barn har placerats hos svenska adoptivföräldrar, och denna adoptivvåg hade sitt ursprung i krigets efterverkningar.

Med andra ord finns flera skäl, inte minst dagsaktuella, till att öka kunskaperna om Koreakriget och lyfta in det i historiemedvetandet på ett mer beständigt sätt.

Koreakriget – Konflikten som plågade ett folk och formade efterkrigstiden, är en överskådlig, bred och dramatisk skildring av krigets bakgrund, förlopp och konsekvenser.

Ett av bokens utmärkande drag är att det inte är ett typiskt militärhistoriskt verk där namn på förbandschefer, förbandsnamn, siffror, vapensystem och deras prestanda eller utförliga beskrivningar av stridsrörelser på lägre förbandsnivåer (kompani, bataljon) dominerar framställningen. Militär strategi och taktik är givetvis beskriven, likaså krigets förlopp, men på ett sätt som även borde tilltala läsare utan större intresse för militärhistoria.

Berättarperspektivet rör sig på olika nivåer, från allmänna redogörelser om krigets politiska och militära ramar till att beskriva hur centrala ledare resonerade och hur striderna upplevdes av främst amerikanska, kinesiska och koreanska soldater men också av krigskorrespondenter.

Missa inte Artur Szulcs avsnitt i podcasten Historia Nu, då han talar om Koreakriget!