På 1870-talet kommer den moderlösa och nyfödda Karna till nordnorska Reinsnes tillsammans med sin far Benjamin. Hon är ett allvarligt och märkligt barn, med en enastående vacker sångröst. Den udda flickan har dessutom epilepsi. Anfallen ger henne en särställning i det lilla samhället hon växer upp i. När farmodern, Dina, återvänder från sin exil i Berlin växer sig bandet starkt mellan dem. Men arvet efter Dina blir stundtals för mycket för Karna att bära.
I Karnas arv står kvinnorna i centrum – deras liv, arbete, kärlek och smärta, deras livskraft, frihet och mod. Skådeplatsen är Norge som är på väg att träda in i modern tid. Det är en period som präglas av dramatik och förändring.
Karnas arv är den fristående tredje delen i berättelsen om Dina Grønelv och hennes familj.
En rik berättelse om människornas hjärtan, om val och svek, kärlek och smärta.
Som nyfödd och moderlös kommer Karna på 1870-talet med sin far Benjamin, nybliven läkare, till Reinsnes. Romanen följer Karna genom barndomen och in i ungdomen. Hon är ett allvarligt och märkligt barn med en vacker sångröst. Hon sjunger och läser Bibeln för att läka sig själv. Karna har epilepsi vilket ger henne en särställning i samhället, och en speciell kontakt med sin farmor Dina, långt innan Dina återvänder till Reinsnes från sin exil i Berlin.
Historien utspelar sig i ett nordnorskt samhälle i omställning, och Dina kommer att stå i centrum för de förändringar av människornas liv och arbete som den moderna tiden medför. Dina bär på en livskraft, som liksom epilepsin och det förflutnas mörker har gått vidare till Karna – det är Karnas arv. Det är en färgstark och dramatisk berättelse med kvinnorna i fokus. Förutom Dina och Karna är det Hanna och Anna, de två kvinnor som Benjamin velar mellan. Barndomsvännen ställs mot den stora kärleken, professorns dotter från Köpenhamn.
Karnas arv är en fristående fortsättning i serien om Dina Grønelv och hennes familj. Den kom ut 1999. Första delen Dinas bok från 1989 är en av de mest populära norska romanerna genom tiderna. Den mottogs som ett mästerverk och utsågs till 1980-talets bästa bok i Norge. 2021 utkom en fjärde, nyskriven fortsättning – Den som ser.
En modern klassiker med starka kvinnoporträtt och en rad känslosamma människoöden.
Herbjørg Wassmo är en skicklig historieberättare som skriver om svåra ämnen på ett sätt som får läsaren känna igen sig, och alltid med särskild omsorg om de mest utsatta och sårbara karaktärerna.
