Historiens tyranner

En lättillgänglig och dramatisk skildring av historiens tyranner

Nära hälften av alla människor i världen lever i ett land som inte är en demokrati. De lever på ett eller annat sätt under ofria förhållanden. Den totalitära regimen med sina enväldiga härskare har sina rötter långt före vår tideräkning, och vägrar än idag att på många håll i världen släppa sitt grepp.

När Machiavellis Fursten utkommer under 1500-talets första hälft präglas det europeiska samhällslivet av ständigt pågående maktkamper mellan och inom de många furstendömena. Vad Machiavelli gör är att dra upp principer för furstens väg till makten och hur han ska handla för att behålla den. Principer som visar sig giltiga inte bara för den tidigmoderna tidens despoter, utan som går att applicera även på epoker med helt andra samhällssystem. Cornelius Sulla rensar ca 80 f.Kr. ut sina politiska meningsmotståndare. Över 2 000 år senare avlägger Adolf Hitler löften han inte har för avsikt att hålla. Allt enligt Machiavellisk modell.

Historiens tyranner tar avstamp i vad som ska komma att löpa som en röd tråd genom hela Rydéns verk: Niccòlo Machiavellis Fursten. Fursten ska verka rättrådig, trofast, barmhärtig, mänsklig och gudfruktig. Dessa egenskaper ska han dock inte besitta i verkligheten, slår Machiavelli fast. Fursten ska förespråka fred och trohet, men inte leva som han lär. Rydén ska upprepade gånger påminna oss om att detta varit, och är, giltigt för många av världens döda eller levande envåldshärskare.

En omskakande färd bland tre årtusendens härskare

I det enorma tidsspann som finns mellan antikens Grekland och 2000-talets postmodernitet får läsaren möta 15 diktatorer. Personer från vitt skilda tidsåldrar, med olika bakgrund och levnadsöden, med det gemensamt att de enväldigt härskat över väldigt många. Folket, massan, pöbeln. Varje kapitel inleds med ett citat från Machiavellis odödliga verk. ”Människorna måste antingen omhuldas eller utrotas, ty de kräver hämnd för lättare skador – svårare skador kan de inte ta hämnd för. Följaktligen bör den skada man tillfogar en människa vara sådan, att man inte behöver vara rädd för hämnd.” Så börjar det kapitel där Cornelius Sulla, genom att systematiskt utplåna sina fiender, ska göra begreppet diktator för evigt förknippat med blodbad.

Den kongolesiska diktatorn Mobutu Sese Seko fick av västvärlden värdefull hjälp på sin väg till makten. Under sina över 30 år vid makten i det naturresursrika Kongo roffar Mobutu åt sig enorma personliga rikedomar och lämnar slutligen sitt land i bedrövligt skick. Det inledande Machiavelli-citatet: ”För en furste som följer sin här och lever av rov plundring och utpressning och förfogar över det som är andras, är frikostighet nödvändig, ty annars skulle soldaterna inte följa honom.” gör sig påmint.

Rydéns verk rymmer långt fler despoter än dessa två. Bland de femton diktatorerna hittar vi namn som Oliver Cromwell – enda icke-monark som varit statschef på de brittiska öarna, Benito Mussolini, Josef Stalin och Mao Zedong. Samtliga välkända och rikt omskrivna namn, men aldrig tidigare har det skrivits om deras väg mot och tid vid makten med koppling till det machiavelliska greppet.

Med diktatorerna kronologiskt ordnade byggs Historiens tyranner upp. I ett inledande avsnitt behandlas Furstens tillkomst och spridning. Att Machiavellis 1500-talsverk ska komma att löpa som en röd tråd genom Rydéns bok blir tydligt.

Varje kapitel, som omfattar cirka tio sidor, har ett inledande citat ur Fursten. Därefter varvas ett bredare historiskt perspektiv med mer detaljerade personbeskrivningar. I bokens avslutande kapitel finns kortare beskrivningar av ett urval av historiens enväldiga härskare.