Årets kulturgärning
Under 1700- och 1800-talet var handskrivna kokböcker lika flitigt utnyttjade som de tryckta. Husmödrar skrev prydligt ner sina favoritrecept, och böckerna blev ofta rena självporträtt. Med föredömligt text-, form- och bildarbete kliver ’Farmor Betty’ fram ur sitt uppländska 1800-tal och blir genom sina rätter högst levande för oss.
Måltidsakademiens biblioteksstiftelses jury
Betty Gyllensvärd – kvinnan, livet, recepten
1800-talet var en tid av självhushållning då nästan allt gjordes från ax till limpa i hemmet. Vardagsmaten kunde kvinnorna laga utan recept, men när det skulle ordnas fest plockade man fram sin receptsamling. Likt många andra högreståndskvinnor hade Betty Gyllensvärd en sådan. Hon hade tagit över sin mors vältummade bok, där denna med prydlig handstil skrivit ner hur olika maträtter och bakverk skulle tillredas. Betty fyllde på med mängder av lösa blad och samlade på sig nya matbeskrivningar från kvinnor i sitt nätverk. Adelsdamens samling omfattade så småningom flera hundra recept, på allt från färser och korvar till ”buddingar” och småkakor.
Med utgångspunkt i den bevarade receptsamlingen tecknas Bettys liv i En adelsdam i kök och salong. Ett liv som i sina konturer liknade många andra kvinnors i hennes samhällsställning. Kulturhistoriker Jonas Wallin berättar om Bettys historia medan Eva Helen Ulvros, professor emerita i historia, skildrar utvecklingen för kvinnor under seklet och Ulrica Söderlind, lektor i måltidsvetenskap, gör en djupdykning i recepten. Boken är rikt illustrerad, vackert formgiven och innehåller ett varierat urval från receptsamlingen.
