Djur och natur i fornnordisk mytologi

I det forntida Skandinavien förklarades världen utifrån tron på gudar, övernaturliga varelser och naturen som ett levande väsen. Världsbilden präglades framför allt av motsatsförhållanden som kyla och värme, manligt och kvinnlig. Den viktigaste och mest påtagliga motsatsen var den mellan jättar och gudar. Jättarna stod för de oregelbundna och nyckfulla skeendena, medan gudarna stod för regelbundenhet och ordning; solens och månens bana på himlavalvet stod under gudarnas försorg, men vågor och nordanvind orsakades av jättar. Gudar och jättar var också bistra fiender, och osämjan gick ut över våra förfäder i form av till exempel jordskalv och åska.

I Djur och natur i fornnordisk mytologi får vi ta del av många spännande myter och sägner som hjälpte de forntida nordborna att bygga upp sin naturbaserade världsbild. Med början i skapelsemyten och bildandet av de nio världarna fortsätter vi ända fram till Ragnarök, då Jorden går under. På vår resa stöter vi på många spännande och underliga mytologiska skepnader; Midgårdsormen, korparna Hugin och Munin, den sällsamma lindormen och grisen Särimner samt världsträdet Yggdrasil. Alla spelar de sin särskilda roll i mytologins och våra förfäders värld.

Med hjälp av de urspungliga källorna tecknar Lars Magnar Enoksen en fascinerande bild av de forna nordbornas syn på skapelsen och undergången, dyrkan av djur och natur, tolkningen av naturfenomen, trolldom, esoterisk runkunskap och besvärjelsekonst. Boken illustreras med författarens teckningar.