Den 14 oktober 1066 gick hertig Vilhelm av Normandie till angrepp mot kung Harold Godwinsons styrkor på Senlac Hill i sydöstra England. Vilhelm segrade och kröntes till kung på juldagen. Segern innebar att England knöts politiskt och kulturellt till den franskspråkiga kontinenten och att en ny feodal regim etablerades på Brittiska öarna.
Dick Harrison skildrar den blodiga uppgörelse som har gått till historien som slaget vid Hastings.
I bokserien Världens dramatiska historia kombinerar författarna kunskap och berättarglädje. Här ges en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.
Ur förordet
Denna drabbning – som egentligen inte utkämpades vid Hastings, som ligger en knapp mil åt sydöst, utan vid byn Battle – är en av de mest berömda i världshistorien. Inget medeltida fältslag eller annan väpnad uppgörelse kommer i närheten av dess position inom nutida allmänbildning. Slaget vid Hastings och dess förspel, slaget vid Stamford Bridge, brukar också betraktas som vikingatidens avslutning och som den feodala högmedeltidens symboliska portalhändelse i Nordeuropa.
Även i länder som inte berördes av striderna, till exempel Sverige, är årtalet 1066 följaktligen ett begrepp, tillräckligt känt av så många att det länge var oproblematiskt att bruka det till portkoder – det vill säga tills det blev uppenbart att så många inbrottstjuvar också hade hört talas om drabbningen att koden i praktiken var värdelös. Alla som ville ta sig in i de låsta husen chansade i vilket fall som helst, förr eller senare, på 1066. På listor över världens kändaste drabbningar genom tiderna kommer slaget vid Hastings i regel alltid högt, såvida inte listan har fabricerats i USA av folk som utesluter det mesta som inte ägde rum under amerikanska inbördeskriget och andra världskriget.
En bidragande orsak till att bataljen är så känd är sannolikt det brittiska imperiets kulturella och språkliga expansion på 1800- och 1900-talen. I takt med att alla började lära sig engelska i skolorna och referenser till engelsk historia och engelsk tradition spred sig över världen blev mängder av personer och företeelser som tidigare varit tämligen okända utanför de brittiska öarna allmänt omtalade också bland fransmän, tyskar, skandinaver, nederländare och syd- och östeuropéer – som i fallet med Robin Hood, Tudordynastins monarker och de av Shakespeare dramatiskt skildrade uppgörelserna i 1400-talets England som vi brukar associera till med termen rosornas krig.
Lägg därtill Bayeuxtapeten, ett veritabelt monument över konsthantverk och politisk kultur på 1000-talet. Vi får anledning att återkomma till den flera gånger. Även folk som inte vet vilka som mötte varandra vid Hastings eller vad slaget resulterade i har med intill visshet gränsande sannolikhet sett bilder från tapeten och kan relatera till dess avbildningar av kungar, krigare, hästar och skepp. Tack vare tapeten har drabbningen inte bara blivit ihågkommen som en vattendelare i engelsk och västeuropeisk historia utan också som den enskilda händelse vid vilken vi kan komma epoken som allra närmast – dess härskare, stridsmän, materiella kultur och idévärld.
Ytterligare en aspekt är värd att understryka: den ovanligt täta och spännande dramaturgin. Slaget vid Hastings var kulmen på en tronföljdskris som involverade kungar, hertigar och stormän i stora delar av Nord- och Västeuropa. Det normandiska anfallet över Engelska kanalen var inte den första utan den tredje invasionen av England under 1066, och det var årets fjärde försök att ta över Englands krona.
Den här boken handlar om hela detta scenario, vilket kulminerade i slaget vid Hastings. Eftersom drabbningen blir obegriplig utan kunskap om den komplicerade förhistorian, inte minst den norska invasion som föregick den normandiska, kommer jag att ägna åtskilligt utrymme åt att skildra epoken och huvudrollsinnehavarna i 1066 års maktkamp, men givetvis med störst fokus på den lika blodiga som utdragna kraftmätningen vid Senlac Hill nordväst om Hastings.
I bokserien Världens dramatiska historia kombinerar författarna kunskap och berättarglädje. Här ges en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.
