”Vad jag nu vill berätta är inte något uppdiktat, (…) utan helt enkelt det som jag själv med egna ögon sett och upplevt mitt bland världens olyckligaste varelser, fångarna i det stora landet i öster, i Ryssland.” Anna Linder
Första världskriget öppnade scenen för den första stora internationella hjälpinsatsen från Svenska röda korset. Neutraliteten skapade möjligheten för Sverige att skicka ut frivilliga delegater till fångläger i Ryssland och Sibirien, med missionen att lindra nöden och lindandet för krigsfångar.
Det humanitära uppdraget var riskfyllt och färgades av hårda villkor. Kylan, svälten och farsoterna skördade liv dagligen. De svenska hjälparbetarna arresterades och hotades, anklagades för spioneri och tyskvänlighet. Några återvände inte hem.
I Krigets fångar och änglar berättar Per Allan Olsson om denna tidigare ouppmärksammade del av svensk historia. Han utgår från ögonvittnesskildringar som finns i anteckningar skrivna av svenska delegater, bland annat av friherrinnan Anna Linder.
