Artiklar

Sven Hedin (1865–1952)

Sven Hedin genomför mätningar under en av sina expeditioner
Sven Hedins skildring av vandringen genom Takla Makanöknen i Kina 1895 är legendarisk. Det var hett, det var mödosamt och vattnet tog slut. Expeditionsmedlemmar och kameler dukade under. Men Hedin pressade sig till det yttersta och nådde slutligen fram till ett vattendrag. Han framställde sig själv som den gode samariten när han återvände till vägvisaren Kasim med två vattenfyllda stövlar för att rädda hans liv.

Berättelsen väckte starka fosterländska känslor hos läsekretsen när boken En färd genom Asien publicerades 1898. Vilken tapper människa, vilket föredöme för nationen var inte denne Hedin! Det grymma resultatet av vansinnesföretaget att färdas genom öknen – att två människoliv offrades på vägen – skymdes av bragden.

Sven Hedin var upptäcktsresanden, kartografen, författaren och tecknaren som gärna umgicks med sin tids monarker och politiska ledare. Han var en inflytelserik opinionsbildare och betraktades av många som en svensk hjälte – en roll han mer än gärna spelade. Men efter andra världskrigets slut har han närmast blivit placerad i giftskåpet, framför allt på grund av sitt nazistiska medlöperi och sina nära relationer med Adolf Hitler.

Hedin växte upp i Stockholm i en högborgerlig miljö med en far som var stadsarkitekt. Det var en stabil och ekonomiskt trygg värld där pojken tidigt kunde utveckla sina intressen. Han har berättat med värme om sina eleganta, kulturella och humoristiska farbröder som ofta var på besök i hemmet och förde med sig ett skimmer av gustaviansk tid.

Redan i tjugoårsåldern följde Hedin med en svensk familj till Baku vid Kaspiska havet, som informator åt sonen. Från Baku gjorde han en resa genom Persien, Mesopotamien och Kaukasien och skrev en bok om sina upplevelser. Boken väckte uppmärksamhet och fungerade som en biljett till nästa resa. Mönstret att resa, skriva bok och hålla föredrag om strapatserna och hjältedåden, blev för honom ett vinnande koncept. Han gjorde sig själv till en legend och böckerna spreds långt utanför Sveriges gränser.

Genom sina expeditioner nådde han ofta svårtillgängliga platser, där få européer tidigare hade satt sin fot. Han utforskade exempelvis Indus och Brahmaputras källtrakter i Himalaya och kartlade floden Tarims lopp och ”den vandrande sjön” Lop Nor i västra Kina. 1901 drog Hedin iväg med 30 man, 37 kameler, 70 åsnor, 45 hästar och mulåsnor, 8 hundar, en fårahjord och en hjort för att försöka nå fram till Lhasa, Tibets huvudstad – enligt honom själv mest för äventyrets skull. Utklädd till mongolisk dräng försökte han ta sig förbi den stränga bevakningen, men blev upptäckt. Ett femtiotal tibetanska ryttare spärrade vägen och han måste snöpligt återvända med sin karavan. Expeditionen hade då redan krävt två människoliv och stora förluster av djur och ekonomiska resurser.

Hedin fortsatte sina resor ända upp i 70-årsåldern. Han återvände från den sista 1935 då han, på den kinesiska regeringens uppdrag, undersökte möjligheterna att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna i Sinkiang.

Bland Hedins beundrare fanns flera ledande nazister, inte minst Adolf Hitler själv. Hedin och Hitler träffades vid flera tillfällen och uppskattningen var ömsesidig. Hedin refererade ofta till führern som ”den kraftfulla ledaren”, och även om Hedin tog avstånd från antisemitism uppfattade han nazism som den ideologi som skulle frälsa Tyskland, Europa och världen. Uppgifterna om koncentrationslägren slog han ifrån sig som anglosaxisk och judisk propaganda.

Långt innan Hitler kom till makten hade Sven Hedin gjort sitt avtryck i det svenska politiska livet i samband med striden om byggandet av en ny pansarbåt. Den försvarsvänliga högerregeringen som leddes av Arvid Lindman hade 1911 föreslagit en sådan satsning, men när Karl Staaffs liberala regering tillträdde samma år sköts båtbygget upp. Kung Gustaf V lierade sig med högern och motsatte sig liberalernas beslut. I det läget skrev Sven Hedin den politiska pamfletten Ett varningsord (1912) där han målade upp en bild av hur Ryssland försökte expandera västerut. Om Sverige inte kunde försvara sig skulle kosacker snart dansa segerdanser på Stockholms gator, hävdade han. När 30 000 konservativa lantmän i det berömda bondetåget uppvaktade Gustaf V 1914 var det en manifestation till stöd för de försvarsvänliga krafterna. Kungen höll då det så kallade borggårdstalet där han anslöt sig till demonstranternas krav. Talet var till stor del skrivet av Sven Hedin.

Hedins motvilja gentemot Ryssland, hans oreserverade beundran för Tyskland och hans förakt för demokrati gjorde honom till en mycket omstridd person i offentligheten. Royal Geographical Society strök honom ur sitt medlemsregister och han blev smädad av många. Men även efter andra världskriget höll han fast vid sin ideologiska linje. Han skrev: ”Den germanska racen kan inte strypas, först sedan bolschevismen krossats kommer Tysklands chance.”

De sista åren levde Sven Hedin som en eremit på Norr Mälarstrand i Stockholm men arbetade vidare med sina böcker. Han avled 1952 och är begravd på Adolf Fredriks kyrkogård, nära Hjalmar Brantings grav.

Texten är ett utdrag från...

101 historiska svenskar

75 kr
»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet

En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!

Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?

101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.

Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.

Du kanske också gillar...

En värmländsk Hitler

239 kr
  • Den första svenska nazistledaren framförde ett tidlöst budskap som vore gångbart än idag i liknande rörelser, och även hans yviga ledarstil känns märkvärdigt modern
  • Författaren är mycket kunnig i ämnet, en respekterad röst.
  • Första biografin över Birger Furugård och första boken om den tidiga svenska nazismen

Han föddes i Sillbodal i västra Värmland och var under många år verksam som distriktsveterinär. Men för eftervärlden är Birger Furugård känd som ledaren för det första svenska nazistpartiet.

För första gången berättas nu hela historien om hur det gick till när nazismen kom till Sverige. I centrum står en vältalig men ytterst problematisk politisk ledare som hölls om ryggen av Nazitysklands höjdare.

Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska, och det var därtill det första utanför den tyskspråkiga världen. I boken tecknas en bild av hur det gick till i den svenska naziströrelsen under de år då nazismen kunde ha blivit en faktor att räkna med även i Sverige. Det handlar om hemliga beväpnade skyddskårer, oförtäckt judehat, falska attentat och umgänge med det tyska nazistpartiets höjdare. Här skildras hur Birger Furugård tar sig från de värmländska skogarna till möten med Hitler, Goebbels och andra tyska nazistledare.

Anna-Lena Lodenius är en av våra skarpaste författare när det handlar om att granska våldsbejakande politiska rörelser. Boken om Birger Furugård bygger på ett omfattande grävande i svenska och utländska arkiv och ger en unik inblick i den tidiga nazismen i Sverige.