Stasi, Östtysklands hemliga polis, övervakade sin befolkning och spionerade på sina fiender under 40 år. I dag vittnar det omfångsrika materialet i Stasiarkivet om en världsomfattande underrättelsetjänst.
Stasi, Ministerium für Staatssicherheit (MfS), grundades 1950 och var Östtysklands säkerhets- och underrättelsetjänst, under översyn av Sovjetunionen. Stasis motto var ”partiets sköld och svärd”.
Stasi var ingen liten organisation, år 1988 hade de 91 000 heltidsanställda och 189 000 agenter. Framförallt arbetade Stasi med att övervaka befolkningen i Östtyskland, eftersom såväl opposition mot partiet som flykt från nationen var förbjudet enligt lag. Därför byggdes Berlinmuren. Organisationen bedrev även spionage utomlands. Detta skedde bland annat genom det civila utrikesspionaget som på tyska kallades Hauptverwaltung Aufklärung (HVA). Det civila utrikesspionaget tog sin början redan på 1950-talet, då organisationen just startat. Stasis resurser utomlands var framförallt inriktade mot Västtyskland. Efter Sovjetunionen fall dömdes flera spioner, varav Rainer Rupp kanske är en av de mest kända. Rupp, kodnamn Topas, arbetade på NATO-högkvarteret i Bryssel. Härifrån rapporterade han tillbaka till Östtyskland och avdelningen HVA. 1994 dömdes Rupp av tysk domstol till 12 års fängelse.
Även i Sverige var spioner verksamma. Enligt professor Birgitta Almgren pågick det i Sverige inte bara spionage. Stasi påverkade även politik. Dessutom var Sverige ofta en mötesplats för Stasiagenter som var verksamma i andra NATO-länder.
Stasis nedmontering
Den åttonde februari 1990 lades Östtysklands säkerhets- och underrättelsetjänst officiellt ner. I slutet av 1991 bildades Die Bundesbeauftragte für die Unterlagen des Staatssicherheitsdienstes der ehemahligen Deutschen Demokratischen Republik (BStU), den myndighet som överser och förvaltar det som är kvar av Stasis arkiv. Det så kallade Stasiarkivet är tillgängligt för forskare, journalister och allmänheten. Enligt tysk lag har alla som har övervakats av Stasi rätt att få tillgång till de uppgifter som finns om dem i arkivet. 1991 kom nämligen lagen Stasi-Unterlagen-Gesetz (StUG, ”lagen om Stasi-dokumenten”) till.
2012 hade myndigheten tagit emot 6,68 miljoner ansökningar och av dessa var 2,83 miljoner från privatpersoner som ville se om Stasi övervakat dem. Däremot kan man inte få tillgång till dokument från den militära underrättelsetjänsten.
Myndigheten BStU är idag etablerat på 15 orter runt om i före detta Östtyskland. Trots att Stasi förstörde stora mängder dokumenten vid Östtysklands fall, finns det kvar stora mängder material. Bland annat 111 000 löpmeter sak- och personakter, 1,6 miljoner foton och över 31 000 film- och ljuddokument. 1998 lyckades man även att rekonstruera delar av det tidigare förstörda HVA:s system. Då visade det sig att av de 54 000 redogörelser som rapporterats 1969-1989 var 2 919 från Sverige.
Författaren Karin Westin Tikkanens har i sin bok Flykten genom Berlin skrivit om svenskarna som förekom i Stasis arkiv. Framförallt fokuserar Karin Westin Tikkanen på de svenska unga studenter som under åren 1961–1963 hjälpte hundratals tyskar att fly från Östtyskland.
Det som en gång var Stasis huvudkvarter, på Lichtenberg i Berlin, är i dag ett museum som drivs av såväl myndigheten BStU och en medborgarförening. Närvaron av Stasi i det östtyska samhället är även väl porträtterat i film och tv. Bland annat i den kritikerrosade filmen ”De andras liv” från 2006 och tv-serierna ”Weissensee” från 2010 och ”Deutchland 83” från 2015.
Du kanske är intresserad av...
Stockholm som spioncentral
89 kr-
Den rafflande historien om ”Nordens Casablanca”
-
Författaren är landets främste expert på underrättelseverksamhet
-
En tilltalande blandning av personöden och platser
Under hela 1900-talet bidrog Sveriges geografiska läge och neutrala hållning till att landet blev en naturlig mötesplats för diplomater och politiska dissidenter från hela världen. Vårt land, och då särskilt Stockholm, blev därför också attraktivt för främmande makters spionverksamhet.
Redan tidigt förra seklet utnyttjades vår neutrala huvudstad som bas för hemliga operationer. När andra världskriget bröt ut fick Stockholm en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster och blev ”Nordens Casablanca”. Under kalla kriget flyttade verksamheten in i skuggorna där det fördes en jakt på stormakters spioner och svenska förrädare.
Wilhelm Agrell är Sveriges främsta expert på underrättelseanalys och svensk säkerhetspolitik. I sin nya bok berättar han den rafflande historien om Stockholm som spioncentral. Läsaren får bekanta sig med såväl betydande personer och platser som hemliga organisationer verksamma i staden.
Flykten genom Berlin
89 kr»Berlins öde efter andra världskriget fortsätter att fascinera och Karin Westin Tikkanens bok är ännu ett läsvärt bidrag i denna historia.« Smålandsposten
Den 29 mars 1963 blev det stort medieuppbåd i Sverige efter besked om att en svensk student fängslats i Östberlin, anklagad för människosmuggling. Studenten ifråga var Leif Persson, som med stort engagemang och flit samlat in svenska pass och bidragit till unga östtyskars flykt genom Berlin.
I den spännande reportageboken Flykten genom Berlin fångar journalisten Karin Westin Tikkanen en bortglömd del av vår historia: de många svenska studenter som hjälpte hundratals östtyskar att fly till väst åren 1961–1963.
Genom tidigare hemligstämplat material tar vi del av såväl drabbande personöden som fascinerande bilder från ett svunnet Berlin. Boken berättar om muren, om DDR och Stasi, om flyktingsmugglingen och om de människor som valde att fly. Men också om de unga svenskar vars idealism drev dem att riskera sin säkerhet och sina liv.
Röd kärlek
En gripande familjehistoria blir en fascinerande skildring av ett Östtyskland i miniatyr.
Maxim Leo växer upp i ett Östberlin där inga frågor är tillåtna. Det enda han känner till är att hans rebelliska föräldrar, Wolf och Anne, grälar om ”den stora saken” och om morfaderns socialistiska åsikter. De en gång så djupt förälskade föräldrarna glider allt mer isär. Maxim upplever en skrikande pappa, en mamma som gråter i smyg i köket och en morfar som förvandlas till en främling.
Drygt tjugo år senare, när Berlinmuren är ett minne blott, beslutar sig Maxim för att hitta svaren på de frågor han aldrig fick ställa som barn. Historien som växer fram är sprängfylld av hopp, lögner, grymhet och svek. Men också kärlek. Maxim Leos gripande familjehistoria blir en fascinerande skildring av ett Östtyskland i miniatyr.
Röd kärlek är flerfaldigt prisbelönt, bland annat med det prestigefulla Europeiska bokpriset.