Artiklar, Boktips

Snapphanar – patrioter, gerillakämpar eller banditer?

Snapphanar - en bokskog i norra Skåne

I mer än 350 år har ordet snapphanar frambesvurit reaktioner. Danska patrioter, säger vissa. Skånska gerillakämpar, säger andra. Förfärliga banditer, säger ytterligare andra. I det historiska minnet är bilden av snapphanarna mångtydig. Vad var det egentligen för figurer?

Framför allt var ordet ”snapphane” överhetens term, ett skällsord som svenskar hävde ur sig om folk de föraktade. Ordet kan härledas ur tyskans schnappen – ”snappa”, det vill säga ”röva” och ”plundra”. Äldsta kända belägg är från 1558, då Gustav Vasa använde ordet ”snapphane” som synonymt med stråtrövare. Bakom den slarviga och fördomsfulla samlingstermen döljer sig tre i grund och botten mycket olika typer av stridande människor.

Flertalet individer som pekades ut som snapphanar i krigens inledningsskeden var vanliga bönder som gått man ur huse för att värna sin hembygd. En annan snapphanegrupp utgjordes av reguljära friskyttar, det vill säga bondpojkar som tagit värvning i den danske kungens armé och fick sold från Köpenhamn. De utgjorde alltså en väpnad styrka bakom fiendens linjer. Idag skulle vi kalla friskyttarna gerillakrigare.

Den tredje gruppen, som blev allt större ju längre krigen varade, utgjordes av rent kriminella element som tog till våldsmetoder för att överleva och berika sig. Krigens påfrestningar utökade deras skaror. Här fanns bönder som vräkts från sina gårdar, vanliga tjuvar, desertörer, med flera.

Vad som gör fenomenet snapphanar svårt att tolka är att dessa tre huvudgrupper ofta gled ihop med varandra. Anta att du deltog i ett bondeuppbåd och att svenska armén som straff brände upp din gård. Då tvingades du dra till skogs och slå dig ihop med kriminella för att överleva. Själv betraktade du dig fortfarande som deltagare i ett legitimt bondekrig på kungens order, men omgivningen såg dig som en fredlös snapphane. En grupp friskyttar som hade ont om mat kunde samtidigt tvingas bete sig som fredlösa för att klara livhanken. Kanske mötte du dem i skogen och anslöt dig till deras band. Och så vidare: en och samme skåning kunde hoppa mellan de tre kategorierna flera gånger.

Den svenska krigsmakten buntade alltså ihop alla dessa grupper och kallade dem snapphanar. I egenskap av bönder hade de, menade svenskarna, inte i kriget att göra. De skulle överlåta stridandet åt de svenska och danska arméerna, krigets eget folk. Bönder skulle veta sin plats och hålla sig undan. Av detta följde att straffen mot snapphaneri kunde anta oerhört grymma uttryck, allt för att avskräcka andra skåningar från att också de bli snapphanar.

Snapphanar fanns i hela Skåne, men fenomenet brukar främst förknippas med de norra skogsbygderna, från Hallandsåsen till västra Blekinge. På slättbygden var det svårt för dem att hålla sig undan och lägga sig i bakhåll. I skogsbygderna, där de svenska soldaterna lätt gick vilse, var styrkeförhållandet det motsatta. Här var snapphanen en formidabel militär motståndare.

Texten är ett utdrag från...

Engelbrekt och bondeupproren

189 kr
År 1434 är ett av de största ödesåren i Sveriges historia. Under ledning av Engelbrekt Engelbrektsson reste sig folket i Bergslagen till kamp mot överheten. En fackla tändes i bergsmännens hytta och snart blev facklan en brinnande borg.

Medeltidens sista hundra år blev de oroligaste i svensk historia. Engelbrekt lärde de svenska bönderna hur de skulle besegra kungens legoknektar och bränna adelns borgar till aska. I hans fotspår fortsatte allmogen att höja sina armborst mot kungliga skattepålagor och kräva sin rätt. De skulle inte nöja sig förrän de kämpat sig till en plats vid de beslutandes bord.

Med stort kunnande och öga för detaljer tar Dick Harrison med lyssnaren på en resa genom en dramatisk och fartfylld period ur svensk medeltid.

Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.

Du kanske också är intresserad av...

Dackefejden

189 kr
»I Dackefejden ger Tomas Blom en utmärkt beskrivning av händelseutvecklingen och de ledande personerna under upproret. Läsaren får också en mycket god bild av Sverige under medeltiden och de stora förändringar som landet genomgick i början av 1500-talet. Betyg 5/5.« BTJ

Försommaren 1542 skakas den unga svenska staten i sina grundvalar. Det så kallade Dackeupproret drar fram genom Sydsverige och utmanar på allvar Gustav Vasas kungamakt. Krisen fördjupas när nederlag läggs till nederlag för de kungliga styrkorna. Det ska krävas ett taktiskt misstag på slagfältet vid Virserum, i mars 1543, innan upproret får sin blodiga upplösning.

Dackefejden är en välkänd händelse i svensk historia, men är också behäftad med en mängd myter och mysterier. Varför blev det egentligen uppror? Vem var den gåtfulle gestalten Nils Dacke? Och hur förhåller sig den populära bilden av upproret till den historiska verkligheten? Allt detta, och mer därtill, adresserar författaren Tomas Blom i denna fängslande bok.

Dackefejden: Det stora upproret ingår i bokserien Sveriges dramatiska historia, som lyfter fram spännande händelser och fascinerande epoker ur den svenska historien i ett kortfattat och lättillgängligt format.

Stormakten växer fram

89 kr189 kr
»Stormakten växer fram är en bok man blir klokare av.« BTJ

Med blick för både enskilda öden och storpolitiska perspektiv berättar Dick Harrison historien om när Sverige var som störst. Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i.

Karl XI

279 kr

OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.

Karl XI har fått stå i skuggan av både sin far, den dynamiske Karl X Gustav, och den ryktbare sonen Karl XII. Han har framställts som pliktmedveten men villrådig och lättpåverkad.

I den första biografin sedan 1950-talet ger Göran Rystad en annan bild av Karl XI. Av den hämmade osäkre gossekonungen blev en självmedveten viljestark härskare vars insatser kom att få bestående följder för den svenska samhällsutvecklingen. Han blev visserligen en i raden av svenska krigarkungar, men den starka krigsmakt han byggde upp efter skånska kriget var inte avsedd för nya krigäventyr utan för att uppnå fred och säkerhet.