Artiklar

Roxelana: Haremsslaven som blev drottning

Roxelana

År 1521 var det bråk i sultan Süleyman den stores harem i Istanbul. Gülbahar angrep Roxelana och klöste henne i ansiktet, slet hennes hår och kallade henne för »sålt kött«.

Roxelana var sultanens nya favorit och Gülbahar som hade fött sultanens äldste son använde sin högre ställning för att markera revir. Hon skulle dock förlora maktkampen. Sådan var Süleymans kärlek till Roxelana att han skulle strunta i mängder av traditioner för hennes skull.

Varifrån hon kom är oklart. En vida spridd uppfattning är att hon växte upp som prästdottern Aleksandra Lisowska i staden Rohatyn nära Lviv i dagens Ukraina. Därifrån kidnappades hon av rövare som sedan antingen tog henne till Istanbul för att ge henne i gåva till sultanen eller för att sälja henne som slav.

Som blek och rödlätt kvinna från norr var hon tänkt att utgöra ett exotiskt inslag i Süleymans harem, men han fastnade för henne som person. Hans intresse för livet i hennes hemtrakter fick honom att börja prata med henne. Snart lämnade han henne också tecknet för att hon var välkommen till hans sovrum och därmed hade hon flyttats uppåt i haremets hierarki. Hennes personlighet och karisma gav henne kort därefter namnet Hurrem, den gladlynta.

Roxelanas orädda agerande mot sultanen efter attacken imponerade så mycket på Süleyman att hon vann hans gunst. Därefter såg han till att Gülbahar tillsammans med sonen placerades i en avlägsen provins.

Efter det började han också gifta bort de andra i haremet, vilket ytterligare stärkte Roxelanas position. När han 1530 gifte sig med henne var det ett avsteg från en nästan obruten 200 år gammal tradition där sultanen bara hade haft haremskvinnor.

Med sultanens fulla tillit, och i en roll som en av hans närmaste rådgivare, såg Roxelana till att använda den makt hon hade för att hålla sig nära honom. När en brand drabbade haremet ordnade hon också så att det flyttades till hans palats Topkapi. Rivaler vid hovet som blev för starka röjdes i stället ur vägen med våld när det behövdes, bland andra hennes svåger. Vilken roll hon spelade i att Süleyman lät avrätta sin förstfödde son är inte säkert, men många såg henne som en konspiratör då det gjorde hennes äldsta son till kronprins.

Själv avled hon 1558 efter en lång tids sjukdom. Hennes öde hade fångat Västeuropas intresse och i det Osmanska riket lämnade hon efter sig en ny och mer upplyft roll för sultanens hustru.

Artikeln är ett utdrag från...

Dramatiska damer

229 kr 189 kr
»Illustrationerna är fantastiska och de välskrivna texterna väcker stor lust att läsa vidare på egen hand.« Tidskriften Historiskan
»En kanonfin bok! Alla damer i boken är inte stora hjältar, men alla har en intressant berättelse … en stor kunskapskälla.« Luleå bokpassion
I Dramatiska damer skildras 75 kvinnor som alla skrivit in sig i historien. Illustratören Maria Persson bidrar med färgstarka och skickliga porträtt medan Nils Hjort fångar damernas liv i medryckande kortbiografier.

Varje uppslag i boken är en lockande berättelse om ett dramatiskt personöde – från inspärrade prinsessor till rakryggade kvinnorättskämpar, slipade bluffmakare och smarta uppfinnare. Genom fem århundraden följer vi olika kvinnor som har en sak gemensamt: de gick alla sin egen väg, på gott och ont.

Du kanske också är intresserad av...

Svenska drottningar
Stäng

Svenska drottningar

249 kr
Vid kungens sida har det alltid funnits en drottning, som varit och är rikets högst uppsatta kvinna. Men vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? Vilka krav har hon haft på sig? Och hur har hon anpassat sig för att motsvara förväntningarna?

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har tidigare skrivit de kritikerrosade böckerna Vasadöttrarna och Vasadrottningen. Nu återkommer hon med en fascinerade berättelse om våra svenska drottningar från Vasatiden till idag.

Tegenborg Falkdalens tankeväckande skildring lyfter fram drottningrollens villkor. Hur skulle den ideala drottningen uppträda som maka, mor, husmor och som representativ och politisk partner vid kungens sida? Hur har rollen förändrats över tid? Och vad är det för arv som väntar Victoria den dag hon ärver tronen?

Turkiets Historia
Stäng

Turkiets historia

169 kr

Högaktuell och modern skildring av Turkiets mångskiftande förflutna!

Turkiets historia tar sin början i det Osmanska riket. Under sin storhetstid på 1500-talet omfattade det enorma landområden, men från 1600-talets slut drabbades det av krig för att slutligen falla samman under första världskriget.

På rikets ruiner ville dess förste president Kemal Atatürk skapa en turkisk nationalstat hemmahörande i Europa. Men först 2002 kunde EU:s kriterier för ett medlemskap uppfyllas. Samtidigt blomstrar turismen i landet och allt fler bokar solresor längs kusten, och weekendresor till Istanbul.

Diplomaten och prisbelönte författaren Ingmar Karlsson skildrar detta lands spännande förflutna, från det mångkulturella Osmanska riket till dagens moderna Turkiet.

Denna mjukbandsutgåva är en uppdaterad version av Turkiets historia i inbundet format som gavs ut 2015. Boken innehåller ett nyskrivet kapitel som utförligt behandlar det misslyckade militära kuppförsöket 2016 och utvecklingen därefter.

Stäng

Elisabet I

75 kr

»Det fina och originella med den här boken om Elisabet är att vi får lära oss om både hennes och landets politiska utveckling genom att ta del av de närståendes liv så långt dokumentationen tillåter.« Bibliotekstjänst

Intimt porträtt av en mytomspunnen drottning!

Elisabet I, enda överlevande barnet till Henrik VIII och Anne Boleyn, tillträdde den engelska tronen 1558. Få personer i världshistorien är lika mytomspunna som hon. Hennes regentperiod anses som en politisk och kulturell guldålder, den så kallade elisabetanska eran. Hon hyllades redan i sin samtid.

Genom att berätta Elisabets levnadshistoria utifrån vad som skedde i hennes privata gemak ger Anna Whitelock en mycket initierad bild av drottningens liv och leverne. Bland skandaler och intriger träder de kvinnor fram som var satta att vakta hennes kyskhet, hälsa och fruktsamhet men också de män med maktpolitiska ambitioner som uppträdde som hennes friare, däribland den svenske regenten Erik XIV.