Artiklar

Oktoberrevolutionen 1917

Oktoberrevolutionen, folksamling utanför vinterpalatset
Den epok i Rysslands historia som kom att betecknas som ”sovjetisk” inleddes med kuppen i Petrograd den 7 november 1917. Enligt den ryska kalendern ägde maktövertagandet rum den 25 oktober. Händelsen gick därför till historien som Oktoberrevolutionen.

Vintern 1916-1917, när första världskriget hade rasat i snart tre år, bröt den gamla ordningen samman i Ryssland. Tyskland hade erövrat stora landområden i väster och den ryska krigsansträngningen präglades av stämningar av uppgivenhet. Hösten 1916 upphörde den ryska centralförvaltningen praktiskt taget att fungera. Försörjningen med livsmedel blev allt sämre och nöden bredde ut sig i landet. På nyåret 1917 rådde ett tillstånd som kan kallas anarki i huvudstaden Petrograd.

På den internationella kvinnodagen, som inföll den 23 februari enligt den julianska kalendern, demonstrerade politiskt medvetna arbetarkvinnor på huvudstadens gator för bröd. Riksduman, den i och för sig politiskt kringskurna parlamentariska församling som hade inrättats efter revolutionen 1905 och nu var inne på sin fjärde upplaga, förklarade för tsaren att han var maktlös och tvingade honom att avgå. Duman upprättade en ”provisorisk” regering med representanter för borgerliga och reformistiska socialistiska partier.

Nyheterna från fronten blev dystrare för varje vecka som gick. När de politiska ledarna i sovjeterna gjorde sig redo att samlas på sin andra kongress, som agerade helt oberoende av den trötta provisoriska regeringen, var det bara underskrift på ett officiellt dokument som behövdes för att de skulle komma till makten.

Sovjeterna hade valt en brokig samling delegater till kongressen. Där representerades således olika politiska partier och förutsättningar fanns för att ett brett spektrum av frågor och krav skulle diskuteras. Vänstern dominerade men dess partier var oense om allt från synen på privategendom till huruvida Ryssland skulle dra sig ur kriget. För att inte behöva utstå en debatt som han ansåg vara slöseri med tid gick bolsjevikernas ledare Vladimir Lenin händelserna i förväg, struntade i den demokratiska processen och stormade i arbetarnas, soldaternas och matrosernas namn Vinterpalatset kort innan kongressen skulle hållas.

Bolsjevikerna tog alltså makten genom en kupp – oktoberrevolutionen – som andra vänsterpartier inte hade något inflytande över. Den 25 oktober enligt den gamla stilen  tillkännagav Lenin i en officiell deklaration att Ryssland nu var i folkets händer. Hans paroll, ”All makt till sovjeterna”, kunde uppfattas som att han tänkte sig ett socialistiskt styre med bred bas. Men det handlade i stället om en proletariatets diktatur med bolsjevikerna vid rodret, och hur den skulle utformas i detalj fick bli en senare fråga. En av de som deltog i kuppen medgav på ålderns höst att bolsjevikernas ledare var fast beslutna att ta makten men att de bara hade ”vaga föreställningar” om vad de skulle använda den till.

Oktoberrevolutionen 1917, inbördeskriget och upprättandet av Sovjetunionen inledde en ny epok i Rysslands historia. En demokratisk ansats, som börjat utvecklas efter revolutionen 1905, förbyttes i enparti välde, ekonomin blev helt dominerad av staten, och kulturlivet blev kringgärdat av ideologiska krav och politiska påbud.

Texten är ett utdrag från...

Stäng

Ryska revolutionen

75 kr
I början av 1900-talet kännetecknades det tsarryska väldet av stor politisk oro och kraven på reformer växte och blev alltmer radikala, inte minst av bolsjevikerna med Lenin i spetsen. Till slut blev den politiska situationen omöjlig och vid oktoberrevolutionen 1917 störtades Nikolaj II och det ryska imperiet. Ett helt nytt samhällssystem växte fram, det kommunistiska Sovjetunionen.

Hur kom det sig att bolsjevikerna kunde ta makten i oktober 1917? Frågan besvaras kärnfullt och initierat i denna analytiska översiktsskildring. Robert Service, professor i rysk historia vid University of Oxford, har på ett otroligt skickligt vis kokat ned nästan trettio års rysk historia till drygt 150 högintressanta sidor.

Ryska revolutionen är disponerad i tre delar: i den första behandlas bakgrunden till omvälvningen, i den andra de direkta orsakerna och slutligen följderna av den.

Med avstamp i det aktuella forskningsläget diskuterar författaren bl.a. sambandet mellan de ekonomiska och sociala förändringarna som föregrep revolutionen, men även de ideologiska och politiska strömningarna i landet. Moderniseringen inleddes mycket senare i Tsarryssland än i de övriga stormakterna, och när boken tar sin början vid sekelskiftet 1900 råder social oro i det stora riket.

Ingen liknande skildring finns tillgänglig på den svenska marknaden.

Vladimir Putin är inte en ny Lenin eller Stalin, men dagens repressiva Ryssland uppvisar en ideologisk likriktning som för tankarna till Tsarryssland och Sovjetunionen. Orsaken finns i landets omskakande och våldsamma förflutna.

I Ryska revolutionen skildrar historikern Robert Service skickligt protesterna och upproren – däribland Oktoberrevolutionen – som ledde fram till Lenings maktövertagande, mordet på tsarfamiljen och det efterföljande inbördeskriget mellan de röda och de vita.

Finns där du lyssnar på ljudböcker!

Oktoberrevolutionen - hör hela berättelsen i ljudboken Ryska Revolutionen

Du kanske också är intresserad av...

Den stora fröstölden

229 kr
  • Detta är den dramatiska historien om framtidens mat. En dokumentär thrillerartad berättelse som nystar upp en spännande jakt – på fröer!
  • Ett historiskt ämne med hög aktualitet: växtförädling, genbanker, behovet av mat
  • Efter att ha läst den här boken kommer du aldrig att se på växter på samma sätt
  • Författaren kombinerar kunskap med berättarglädje och stilistisk njutning

Sommaren 1943. På uppdrag av Heinrich Himmler plundrar ett SS-kommando en rad odlingsanläggningar i Ukraina och södra Ryssland. Gruppen är på jakt efter fröerna i världens första genbank – en enorm samling av växtmaterial från jordens alla hörn som skapats av den berömde sovjetiske växtförädlaren Nikolaj Vavilov. Med bytet hoppas man kunna lägga grunden till det jordbruk som ska livnära nazisternas tusenårsrike.

Den stora fröstölden är den dramatiska historien om tre män som verkade i tre politiska system. Nikolaj Vavilov bar på en dröm om en biologisk mångfald som kunde mätta världen. Han vägrade låta vetenskapen underordna sig politiken och kom att svälta ihjäl i Stalins fängelser. För SS-officeren Heinz Brücher var växtgenetiken ett redskap som kunde skydda det tyska folket. Han försökte senare använda de värdefulla fröerna till att köpa sig en fristad i Sverige. Amerikanen Norman Borlaugs superfröer slog världen med häpnad, gav honom Nobels fredspris och blev startskottet för den gröna revolution vars enorma monokulturer så kraftigt minskat den biologiska mångfalden.

Den stora fröstölden är ett historiskt reportage om framtidens mat. Med tillgång till nytt arkivmaterial följer Jens Nordqvist de stulna fröernas spår och skildrar växtförädlingens lika dramatiska som okända historia under 1900-talet.

Lenins resa
Stäng

Lenins resa

75 kr249 kr

»Lär bli en klassiker.« Arbetaren

»Både informativ och spännande … intelligent konstruerad.« Svenska Dagbladet

»För alla som vill skaffa kunskap om denna avgörande tid i vår nära historia är Merridales bok en rik källa att ösa ur.« Dala-Demokraten

»Med spänst i pennan och stor berättarglädje skildrar Catherine Merridale Lenins färd … en mycket spännande och läsvärd bok.« Populär Historia

En oförglömlig resa i Lenins spår! Upptakten till revolutionen 1917.
Lenin befinner sig i landsflykt i det neutrala Schweiz när han får veta att den ryske tsaren blivit avsatt. Han bestämmer sig genast för att återvända till sitt hemland. Detta blir startskottet för en händelsekedja som kommer att avgöra ryska revolutionen.

I Lenins resa skildrar Catherine Merridale upptakten till ryska revolutionen genom att berätta om Lenins resa genom Europa till Ryssland mitt under brinnande världskrig; en resa som tog honom från Zürich till Petrograd (Sankt Petersburg) via bland annat Trelleborg, Malmö, Stockholm, Boden och Haparanda.

Genom att själv återskapa och personligen göra om Lenins resa, dag för dag, har Merridale lyckats skapa en oförglömlig och ingående skildring av de historiska passagerarna på tåget och de många händelser som ledde fram till kommunisternas maktövertagande för ett sekel sedan.

Catherine Merridale är historiker och prisbelönt författare. På svenska finns sedan tidigare hennes kritikerrosade böcker Ivans krig (2010) och Kreml (2014).

Stäng

Rysslands historia

249 kr
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 10 arbetsdagar
»Lysande!« Per T. Ohlsson, Sydsvenskan

I Ryssland historia berättar rysslandsexperten Kristian Gerner om det stora landet i öst. Med en kombination av skarpa analyser och personliga betraktelser skildrar han utvecklingen från Peter den stores tid fram till Vladimir Putins regering. Här framträder en stats brokiga historia som å ena sidan känns europeisk och liknar vår egen, å andra sidan är helt okänd och främmande.

Enligt legenden grundade Rurik och hans vikingar den ryska staten för mer än tusen år sedan. På 1990-talet reste svenskarna åter till Ryssland, den här gången för att införa demokrati och marknadsekonomi. Den ryske ambassadören i Stockholm skrev genast om vikingarnas andra invasion.

Kristian Gerner menar att vår uppfattning om Ryssland bygger på föreställningen att vårt eget västerländska samhälle är ett ideal, och att historieskrivningen utgått från motsättningen öst-väst. Gerner hävdar istället att landets historia inte låter sig inte beskrivas som en isolerad process.

Den europeiska civilisationen har sedan medeltiden varit beroende av tre ryska bidrag: råvaror, vapenbruk och kultur. Europas materiella utveckling hade aldrig varit möjlig utan rysk tjära, trä, järnmalm, olja eller naturgas. Ryska statsbildningar har återkommande fört krig med stater i Europa. Under flera sekel bidrog ryska författare, målare, kompositörer, matematiker, naturvetare och filmskapare till att skapa den västliga civilisationen.

Relaterade blogginlägg