Artiklar

När spanska sjukan blev spansk

Spanska sjukan - en familj med munskydd (inklusive katten)

Under det sista året av första världskriget drabbades världen, även så isolerade områden som polartrakterna och Söderhavsöarna, av den värsta pandemin sedan digerdöden: spanska sjukan.

Minst var femte människa på jorden blev smittad av den oväntat dödliga influensan och 50–100 miljoner människor dog, mångdubbelt fler än på första världskrigets slagfält. Ovanligt nog var de flesta som dog unga och starka. Varför spanska sjukan var så dödlig har trots ett århundrade av studier och analyser inte blivit helt klarlagt.

Sjukdomen var dock på intet sätt typiskt spansk. Den drabbade inte Spanien hårdare än andra länder och kan omöjligt ha uppstått där; epidemin nådde bland andra Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike och Tyskland före Spanien. Men var uppstod då spanska sjukan? Det är det ingen som vet. Den kan ha uppkommit antingen i Nordamerika, Europa eller, vilket vanligen är fallet med influensor, Asien. Den dödliga pandemin spred sig emellertid som en löpeld i alla tre världsdelarna ungefär samtidigt. Det finns fakta som talar för alla tre alternativen och något definitivt svar kommer vi nog aldrig att få.

Frågan blir då, varför kallades farsoten just för spanska sjukan?

Förklaringen är den strikta censur som rådde i de krigförande länderna. Alla rapporter om att en dödlig epidemi grasserade i det egna landet och tunnade ut soldatleden tystades av naturliga skäl ned; ingen ville visa svaghet inför fienden och inbjuda till offensiver. Däremot reste censorerna inga invändningar mot rapporter om att en ny och mystisk epidemi härjade i det neutrala Spanien. Allt som skrevs i tidningarna om sjukan i fråga kopplades således till Spanien och därför kom den att förknippas med just detta land och få sitt namn därav.

Texten om spanska sjukan är ett utdrag från Okända fakta och udda historier om första världskriget.

Fann du artikeln ovan intressant? Följ våra nyhetsbrev:

Det finns andra pandemier i historien som drabbat mänskligheten. Vissa, som HIV/AIDS, pågår än i dag. Vill du veta mer om pandemier i historien? Då tipsar vi om våra böcker:

Våra fackböcker om pandemier:

Pestens år
Stäng

Pestens år

75 kr

»God populärvetenskap när den är som allra bäst.« Corren

En fängslande berättelse om epidemin som nära på halverade Stockholms befolkning.

1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära.

Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet.

Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång?

Pesten sågs av sin samtid som ett av de viktigaste tecknen på att Gud hade övergett det svenska folket, och att han straffade dem med pest och nederlag för deras högmod och storhetsvansinne. Pestens år är berättelsen om en central men ändå bortglömd period i Sveriges historia.

Digerdöden
Stäng

Digerdöden

75 kr149 kr
»Mycket läsvärd.« Tidskriften Socialpolitik
»Lockar till sträckläsning. Kapitlen är välavgränsade och greppbara, översiktliga men samtidigt tryfferade med väldokumenterade specifika exempel som levandegör historien … stimulerande läsning för historieintresserade.« Bibliotekstjänst
Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, härjade i Europa under medeltiden och dödade i genomsnitt var tredje person. I stort sett alla som smittades av farsoten gick en säker död till mötes.

Historikern Dick Harrison skildrar med inlevelse denna fruktansvärda farsot. Skickligt varvar författaren avgörande händelser med enskilda personöden. Han berättar om hur sjukdomen uppstod och hur den spreds mellan länder. Vi möter hjältarna, som med livet som insats, försökte bota gamla och unga som smittats. Hur påverkades Sverige och länderna i Norden? Vad var det som till slut fick stopp på digerdödens framfart? Och varför kallas digerdöden ofta för ”svarta döden”?

Boken är en del av serien Världens dramatiska historia.

Du har väl inte missat våra podcasts?