Under det sista året av första världskriget drabbades världen, även så isolerade områden som polartrakterna och Söderhavsöarna, av den värsta pandemin sedan digerdöden: spanska sjukan.
Minst var femte människa på jorden blev smittad av den oväntat dödliga influensan och 50–100 miljoner människor dog, mångdubbelt fler än på första världskrigets slagfält. Ovanligt nog var de flesta som dog unga och starka. Varför spanska sjukan var så dödlig har trots ett århundrade av studier och analyser inte blivit helt klarlagt.
Sjukdomen var dock på intet sätt typiskt spansk. Den drabbade inte Spanien hårdare än andra länder och kan omöjligt ha uppstått där; epidemin nådde bland andra Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike och Tyskland före Spanien. Men var uppstod då spanska sjukan? Det är det ingen som vet. Den kan ha uppkommit antingen i Nordamerika, Europa eller, vilket vanligen är fallet med influensor, Asien. Den dödliga pandemin spred sig emellertid som en löpeld i alla tre världsdelarna ungefär samtidigt. Det finns fakta som talar för alla tre alternativen och något definitivt svar kommer vi nog aldrig att få.
Frågan blir då, varför kallades farsoten just för spanska sjukan?
Förklaringen är den strikta censur som rådde i de krigförande länderna. Alla rapporter om att en dödlig epidemi grasserade i det egna landet och tunnade ut soldatleden tystades av naturliga skäl ned; ingen ville visa svaghet inför fienden och inbjuda till offensiver. Däremot reste censorerna inga invändningar mot rapporter om att en ny och mystisk epidemi härjade i det neutrala Spanien. Allt som skrevs i tidningarna om sjukan i fråga kopplades således till Spanien och därför kom den att förknippas med just detta land och få sitt namn därav.
Texten om spanska sjukan är ett utdrag från Okända fakta och udda historier om första världskriget.
Höstens evenemang med våra författare
Pesten förvandlar medeltidens landskap
Överallt där pesten drog fram slogs samhället sönder. Det beräknas idag att upp till 40 procent av Europas befolkning dog i farsoten.
Typhoid Mary – kokerskan som spred tyfoidfeber
Sanitetsingenjören visste att det kunde finnas symtomfria smittbärare, och kokerskan Marys ankomst stämde väl överens med när de första insjuknat.
Världshälsoorganisationen, WHO:s, historia
Världshälsoorganisationen har sedan 1948 spelat en viktig roll i att förbättra det internationella samarbetet gällande folkhälsa.
Vaccin: En historia från kokoppor till Covid-19
Möjligheten att framställa ett vaccin mot en ny sjukdom som Covid-19 är idag en självklarhet. Men så har det inte alltid varit.
Fann du artikeln ovan intressant? Följ våra nyhetsbrev: [mc4wp_form id=”74″]
Det finns andra pandemier i historien som drabbat mänskligheten. Vissa, som HIV/AIDS, pågår än i dag. Vill du veta mer om pandemier i historien? Då tipsar vi om våra böcker:
Våra fackböcker om pandemier:
Pestens år
89 kr»God populärvetenskap när den är som allra bäst.« Corren
En fängslande berättelse om epidemin som nära på halverade Stockholms befolkning.
1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära.
Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet.
Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång?
Pesten sågs av sin samtid som ett av de viktigaste tecknen på att Gud hade övergett det svenska folket, och att han straffade dem med pest och nederlag för deras högmod och storhetsvansinne. Pestens år är berättelsen om en central men ändå bortglömd period i Sveriges historia.