Artiklar

Franska revolutionen: Myter om giljotinen

Giljotinen - Franska revolutionen
Det finns många myter med anknytning till den avrättningsmaskin som kallas giljotin. Bland annat förknippar vi den direkt med franska revolutionen. Många tror sig veta att den uppfanns av läkaren Joseph Ignace Guillotin, och en del hävdar att han själv blev avrättad i sin egen maskin under revolutionen. Men inget av detta stämmer.

Maskinen fick visserligen sitt namn efter läkaren Guillotin (1738– 1814), som i Nationalförsamlingen i Paris år 1789 lade fram ett förslag om att alla dödsstraff skulle verkställas på ett sätt som var lika för alla. Det rörde sig om en sorts demokratisering av döden, eftersom halshuggning tidigare hade varit förbehållet adeln. De fattiga tvingades uthärda betydligt mer plågsamma dödsstraff. Franska revolutionen handlade bland annat om jämlikhet för alla. Det gällde även döden. En mindre smärtfylld död skulle inte längre vara fint folks privilegium.

Det var alltså inte Guillotin som uppfann själva maskinen. Den konstruerades i ett samarbete mellan bland andra en kirurg och Frankrikes statsanställde bödel. Och giljotinen fanns långt före franska revolutionen. Bland annat använde skottarna ett liknande redskap på 1300-talet. Men det har även förekommit i Persien, Italien och Tyskland.

Den franska giljotinen riggades första gången upp på Place de Grève i Paris och togs i bruk tre år senare, i april 1792, då en stråtrövare avrättades. Han hade dock inte direkt något med revolutionen att göra. Varje departement i Paris hade sin egen giljotin, den mest använda stod på dåvarande Place de la Révolution, nuvarande Place de la Concorde, där bland annat kungligheter avrättades. De politiska förbrytarna avrättades på Place du Carrousel.

Doktor Guillotin själv var egentligen emot dödsstraffet. Hans tanke var bara att man borde uppfinna ett lättare, snabbare, mer enhetligt, mindre plågsamt och mindre publikvänligt sätt att avrätta brottslingar. Maskinen var för honom främst avsedd som ett led i avskaffandet av dödsstraffet.

Så blev det milt sagt inte. Under franska revolutionen avrättades omkring 40 000 personer, och giljotinen stod för fler än 15 000 av dem. För övrigt började man inte omnämna maskinen som ”la guillotine” förrän efter revolutionen, efter år 1800.

Giljotinen blev senare vanligt förekommande i många andra länder, bland annat Tyskland, Schweiz, Grekland och Österrike. Även i Sverige har en brottsling giljotinerats: Alfred Ander dömdes till döden för rånmord och avrättades 1910. Det var första och – förhoppningsvis – sista gången som en giljotin användes i Sverige.

Under nazitiden i Tyskland användes maskinen också flitigt. Man beräknar att mellan 16 000 och 20 000 huvuden rullade under 1940-talet. Den sista avrättningen med giljotin i Frankrike ägde rum i september 1977.

Hur dog då doktor Guillotin själv? Det är faktiskt sant att han greps och sattes i fängelse under en tid i samband med revolutionen. Detta faktum kan ligga bakom uppkomsten av myten om att han själv blev avrättad i giljotinen. Men han blev aldrig straffad och släpptes åter fri 1794, varefter han avslutade sin politiska karriär och återupptog sin läkargärning.

Guillotin dog av naturliga orsaker 1814, till följd av en böld på ena axeln, och ligger i dag begravd på kyrkogården Père-Lachaise i Paris, tillsammans med många andra berömdheter.

Artikeln är ett utdrag från...

101 historiska myter

275 kr
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.
»En underbart uppslukande sidvändare där många av våra vanligaste historiska ”kunskaper” ställs på ända.« Dagens Nyheter

Trodde du att Julius Caesars sista ord var: Även du min Brutus? Att Erik XIV dog av förgiftad ärtsoppa? Att järnkorset uppfanns av nazisterna? Att Egyptens pyramider byggdes av slavar? Eller att det var Columbus som upptäckte Amerika?

Det är du inte ensam om. Med 101 historiska myter i bokhyllan kan du briljera vid nästa middagsbjudning, svara rätt på kniviga historiefrågor, eller helt enkelt bara skaffa dig nya kunskaper.

I 101 historiska myter berättar historikerna och journalisterna Åke Persson och Thomas Oldrup om de 101 mest välspridda historiska myterna, hur de uppkom samt hur verkligheten egentligen såg ut. Boken har en given plats i bokhyllan för alla kalenderbitare, historieintresserade och besserwissrar.