Den första februari 2021 grep militären i Myanmar makten och införde ett års långt undantagstillstånd. Genom denna militärkupp avsattes landets folkvalda regering, ledd av Aung San Suu Kyi och hennes parti Nationella förbundet för demokrati (NLD).
Därför blickar vi tillbaka på Myanmars moderna historia.
Landets historia har varit konfliktfylld. 1886 koloniserade Storbritannien regionen och Myanmar (dåvarande Burma) blev en del av det brittiska Indien. Dessförinnan styrdes regionen av flera mindre kungadömen, som under tre krig kämpade mot den brittiska statens intåg.
I januari 1942 invaderade Japan landet. Andra världskriget pågick och Japan tog makten över regionen från de allierade styrkorna. I dåvarande Burma stred de allierade mot de japanska styrkorna under tre år. 1945 återtog de allierade styrkorna makten. Tre år senare, 1948, blev dåvarande Burma en självständig republik med premiärminister U Nu i spetsen.
Självständighet, inbördeskrig och militärkupp
Snart därefter härjade regionala konflikter som ledde till ett inbördeskrig. Striderna skedde mellan kommunistgerillor och regeringen som var ledd av U Nus Antifascistiska folkliga frihetsförbundet (AFPFL). I en statskupp 1962 tog militären makten. Militärjuntan kom att leda landet ända till 2010-talet.
Ledaren för kuppen var Ne Win, som implementerade det som kom att kallas “Burmas väg till socialism”. 1964 förbjöds alla politiska partier, media censureras och utländska företag och banker nationaliseras. 1974 skrevs en ny konstitution, som överförde makten från militären till det så kallade folkets församling som styrdes av Ne Win tillsammans med andra högt uppsatta inom militären.
Under sent 1980-tal eskalerade protester från studenter och arbetarklassen. Landets ekonomi var körd i botten. Militären försökte stävja protesterna, vilket ledde till att tusentals obeväpnade demonstranter dog.
Sommaren 1988 tog generalen Saw Maung makten. Den konstitutionella regeringen ersattes av ett militärt råd med Saw Maung som såväl ordförande som premiärminister.
1989 ändrades landets namn från Burma till Myanmar. Detta möttes först av internationellt motstånd.
Det var även 1989 som Aung San Suu Kyi placerades i husarrest. Hon var redan då ledare för Nationella förbundet för demokrati.
Nationella val i Myanmar
1990 genomfördes ett nationellt val där flera partiet deltog. Det var första gången på 30 år. Oppositionspartierna bestod bland annat av Nationella förbundet för demokrati, som vann. Militären vägrade däremot att erkänna valresultatet.
1991 mottog Aung San Suu Kyi Nobels fredspris för hennes arbete för en fredlig maktövergång. Fyra år senare fick hon lämna sin husarrest. Men efter fem år tvingade militären henne åter tillbaka till fångenskap.
2000-talet var en fortsatt kaotisk tid. Under tio år skedde små demokratiska framsteg med repressalier från militären. I november 2004 släpptes flera oppositionsledare från fängelset, bland annat ledaren för studentupproret 1988.
2007 anklagade Röda Korset Myanmars ledare för att ha missbrukat landets medborgares mänskliga rättigheter. I september samma år anordnade buddistiska munkar en serie protester mot regeringen. Aung San Suu Kyi fick då lämna sin husarrest för att möta de munkar som samlats i Rangoon. Det var hennes första offentliga möte sedan 2003.
Efter årtionden av konflikt och militärdiktatur tillät militären ett nationellt val 2010. Äntligen hade oppositionspartierna, med hjälp av påtryckningar från omvärlden, lyckats förmå den militära juntan att ta ett steg närmare demokrati i Myanmar. Såväl 2015 som 2020 vanns valet av Nationella förbundet för demokrati med Aung San Suu Kyi i fronten. Men de tvingades att dela makten med militären.
Brott mot mänskliga rättigheter
I mars 2017 inledde FN:s råd för mänskliga rättigheter en utredning för att undersöka arméns påstådda brott mot mänskliga rättigheter. Undersökningen handlade om hur folkgruppen Rohingya behandlats. I oktober samma år uppskattade FN att cirka en miljon flyktingar från folkgruppen lämnat Myanmar och befann sig i Bangladesh.
I augusti 2018 publicerades en FN-rapport, som anklagade Myanmars militära ledare för att ha genomfört folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter mot Rohingya-muslimer. Rapporten konstaterade även att sex generaler borde ställas inför rätta vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag. FN riktade därutöver anklagelser mot Aung San Suu Kyi för att hon inte arbetat för att förhindrat våldet. Myanmar avvisade FN:s rapport.
Läs om Burmas historia
Ett okänt land med en fascinerande historia!
Vad känner du till om landet Burma, eller Myanmar som det numera officiellt heter? Det största landet på Sydostasiatiska fastlandet har länge också varit det minst kända. När militären tog över makten 1962 isolerades landet från omvärlden. Men efter att en halvcivil regering tog över 2011 är landet öppet igen. Det har lockat till sig mängder av utländska turister, affärsmän och andra intresserade.
Hur var denna omställning möjlig? Och har Burma egentligen förändrats i grunden, eller har militärstyret bara antagit en ny, mer acceptabel skepnad?
Journalisten och Asienkorrespondenten Bertil Lintner är en av världens främsta Burmaexperter. Hans bok Burmas historia är en levande och initierad skildring, och dessutom den första heltäckande boken på svenska om detta fascinerande land.
