Katherine Webbs roman Italienska nätter berättar om huvudpersonen Clare Kingsleys resa till södra Italien 1921. I en dramatisk historia som involverar kärlek, fiendskap och avslöjade hemligheter möter hon ett land av kontraster och konflikt i fascismens födelse.
Det rådde ett allmänt missnöje i Italien i början på 20-talet. Trots segern i första världskriget led landet höga förluster. En djup ekonomisk kris underminerade det politiska etablissemanget – strejker och fabriksockupationer blev allt vanligare.
De svåra förhållandena ledde till ett ökat stöd för både kommunister och de italienska fascisterna. När regeringen genomgick en djup kris beslöt sig fascisterna för att ta makten i en statskupp.
Från den 27 till den 29 oktober 1922 pågick en demonstration som slutgiltigt gjorde att den fascistiske diktatorn Benito Mussolini nådde makten. 30 000 svartskjortor och squadristi (fascistiska gatukämpar) tågade mot Rom från Tivoli, Monterotondo och Civitavecchia. Det var den så kallade marschen mot Rom. De samlades i huvudstaden för att kräva regeringens avgång.
Den dåvarande premiärministern avgick och kung Viktor Emanuel III utsåg Mussolini till konseljpresident. Den 28 oktober blev senare nyårsdag i det fascistiska Italien när en ny kalender infördes 1927.
Mussolini fick dock inte en diktatorisk makt direkt. Under de första åren efter marschen mot Rom ledde han en koalitionsregering som formellt sett respekterade de politiska spelreglerna. Dock vann det fascistiska partiet parlamentsvalet 1924, och 1928 förbjöds till slut samtliga partier. Fascismens Stora råd hade blivit Italiens maktcentrum.