Artiklar

Monica Lewinsky och Bill Clinton

Monica Lewinsky och Bill Clinton

Monica Lewinsky var tjugotvå år när hon 1995 tjänstgjorde som praktikant under några dagar då Vita huset tillfälligt tömts på många anställda.

Lewinsky och Clinton inledde en sexuell relation och möttes ett antal gånger i eller kring presidentens arbetsplats i Ovala rummet, samtidigt som Hillary Clinton fanns på annan plats i Vita huset.

När Lewinsky förflyttades till försvarsdepartementet Pentagon berättade hon i förtroende om relationen för kollegan Linda Tripp, en republikan som tidigare arbetat i Vita huset. Tripp bandade samtalen i hemlighet och förde Lewinskys information vidare till den särskilde åklagaren Kenneth Starr som från sin uppdragsgivare hade fått klartecken att följa alla spår som kunde leda fram till oegentligheter. I början av 1998 hade uppgifterna förts vidare till nyhetsmedierna.

Uppståndelsen var massiv. USA och övriga världen kunde i detalj följa lika sensationella som snaskiga avslöjanden om den mäktige supermaktens ledare och den unga kvinnliga praktikanten. Clinton valde först att blåneka. Han hade, förklarade han, inte haft några sexuella relationer med ”den där kvinnan”. Men hans försvar blev ohållbart allt eftersom utredningen fortsatte, särskilt efter att Monica Lewinsky, hårt pressad av åklagaren, träffat en uppgörelse om åtalsbefrielse i utbyte mot samarbete. Hon lämnade över bevis, bland annat i form av en otvättad klänning hon burit vid ett tillfälle då hon gett presidenten oralsex.

För Bill Clinton var det en förödmjukande tid. Skandaler som Watergate och Iran–contras, som drabbat några av hans företrädare, hade i alla fall rört misstankar om konstitutionella kränkningar. Nu handlade det om dna-analys av en spermafläckad blå klänning.

Clinton tvingades i ett tv-tal inför USA-väljarna medge att han haft en ”olämplig relation” till Monica Lewinsky och om någon ville veta mer om denna relation så överlämnade Kenneth Starr i september 1998 ett digert dokument till kongressen. Starr, en konservativ republikan, redogjorde för varenda detalj med vad som kunde uppfattas som en moralistisk fascination. Det offentliggjorda materialet innehöll också anklagelser om att Clinton begått mened (när han i rättsfallet Paula Jones nekat att han haft en sexuell relation med Lewinsky) och att han försökt hindra en rättslig utredning. Starr rekommenderade att kongressen skulle inleda en riksrättsprocess för att tvinga fram presidentens avgång. Trots invändningar om att en process mot presidenten kunde skada det egna landets anseende, och om att de påstådda brotten kanske inte motiverade en riksrätt enligt konstitutionen, gick representanthuset vidare med tv-sända utfrågningar och debatter innan ärendet överlämnades till senaten för att avgöras i en rättegång.

När domen skulle avkunnas valde flera republikaner att rösta med demokraterna. Bill Clinton hade onekligen blivit tilltufsad som president. Det hade bara hänt en gång tidigare i USA:s historia att en president ställts inför riksrätt – Andrew Johnson 1868 – och Richard Nixon var den ende som tvingats lämna ämbetet i förtid. Men Clinton friades och kunde därmed slutföra sin andra mandatperiod.

Märkligt nog kom också Clinton ut ur Lewinskyskandalen med stärkt popularitet som president. Den allmänna opinionen uttryckte förvisso sitt ogillande inför hans beteende och förtroendet för honom som person föll. Men det var ändå en stark majoritet som tyckte att han gjorde ett bra jobb som president. En förklaring kan ha varit en utbredd trötthet över processen som sådan, ett missnöje med att åklagaren Kenneth Starr, republikanerna i kongressen och även nyhetsmedierna drivit frågan bortom all sans och måtta. Det var trots allt inte enbart Bill Clinton som gjort sig skyldig till snedsprång. Skandalens efterspel ledde också till att andra otrohetsaffärer drogs fram i ljuset. Newt Gingrich, som var en av de drabbade, valde att avgå som talman och lämna kongressen.

Det fanns ändå många som var beredda att fördöma Bill Clinton för hans ”olämpliga relation”, men det var skillnad på att fördöma presidenten och att dra in hela nationen i en snaskig process som varat i över ett år, räknat från när Lewinskyskandalen först avslöjades i nyhetsmedierna fram till frikännandet i februari 1999. Samtidigt kunde stödet för Clinton också förklaras med den starka ekonomin. När han avslutade sin presidenttid var, som framkommit, tillväxten stark, arbetslösheten låg medan börskurserna fortsatte uppåt till rekordhöjder. Det var närmast en bekräftelse på Clintons valstrategi från 1992, då hans medarbetare aldrig tillåtits glömma vad som egentligen skulle leda till seger: ”It’s the economy, stupid.”

Texten är ett utdrag från...

USA:s Historia
Stäng

USA:s historia

169 kr

Ett modernt standardverk om USA:s historia!

Världens supermakt. Politiskt, militärt, ekonomiskt och kulturellt.

Journalisten och utrikeskorrespondenten Lennart Pehrson har under lång tid rapporterat från denna supermakt. Nu kommer hans standardverk om landets historia i en uppdaterad utgåva. I boken får vi följa den dramatiska och betydelsefulla utvecklingen, från USA:s självständighet fram till idag.

Fler böcker om amerikansk nutidshistoria...

Med lögnen som vapen
Stäng

Med lögnen som vapen

229 kr
  • USA:s moderna historia, nutida amerikansk politik och samhällsdebatt
  • Den ideala guiden inför valrörelsen och USA-valet 2020
Världen skakades om när Donald Trump valdes till USA:s president 2016. Ytterst få experter förutsåg att en man utan politisk erfarenhet och med ett dubiöst rykte som fastighetsmagnat skulle nå landets högsta post efter en valkampanj präglad av lögner, smutskastning och bisarra utspel.

I Med lögnen som vapen beskriver Erik Åsard Donald Trump och de människor, miljöer och sakfrågor som bidrog till att han valdes till president. Här berättas om Trumps bakgrund och hans karaktärsegenskaper, hans narcissism, lögner och halvsanningar, hans förkärlek för konspirationsteorier och ständiga behov av smicker och servila ja-sägare.

Vidare granskas Trumps kärnväljare, som kommer från några av USA:s mest nergångna områden, och det republikanska partiets omvandling, vars ledning hjälpte honom till makten och som tack fick se det grundligt omstöpas av en ledare med klara auktoritära drag. Här finns även en inträngande diskussion av vilka konsekvenserna kan bli för ett samhälle där makthavarna ljuger, medvetet eller slentrianmässigt, om såväl triviala som viktiga frågor och samhällsproblem.

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier, utkommer i höst med ännu en rykande aktuell bok om världens supermakt nummer ett.

Hotet mot demokratin
Stäng

Hotet mot demokratin

239 kr

OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen – högerpopulismen.

Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA.

Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism?

Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.

»Martin Gelins och Erik Åsards fallstudier av Polen, Ungern och USA övertygar. Inte för att de avslöjar något som tidigare varit okänt, utan för att de identifierat och kondenserat vissa oroande tendenser. Deras bok är i första hand en klar, tydlig och övertygande genomgång av det hot som ligger i högerpopulismens dna.« Göteborgs-Posten

Dagens Nyheter har publicerat ett utdrag ur Hotet mot demokratin, apropå de politiska valen i Ungern och Polen. Läs utdraget här.

Martin Gelin och Erik Åsard har medverkat i podcasten Amerikaanalys för att berätta om Hotet mot demokratin, lyssna på inslaget på denna länk.