Artiklar

Malala Yousafzai: Bloggaren som riskerade livet

Malala Yousafzai
Det var i början av 2009 och talibanska rebeller kontrollerade Swatdalen i norra Pakistan. De motsatte sig flickors skolgång och sprängde fler än 100 flickskolor. Kvinnliga elever attackerades på gatorna.

På BBC i London ville producenter starta en blogg skriven av en flicka som gick i skolan i Swatdalen. De kom i kontakt med rektorn vid en flickskola kallad Khushal, som var en liten privat inrättning. Ingen av hans äldre elever vågade stå för bloggen med tanke på jihadisternas terror, men han lyckades få sin elvaåriga dotter Malala Yousafzai att ta uppdraget.

Malala sa att hon gillade pseudonymen hon hade tilldelats för bloggen (Gul Makai) eftersom hennes riktiga namn betydde ”drabbad av sorg”. Hennes inlägg handlade om vardagslivets bekymmer, som att talibanerna satte kabeltv-nätet ur funktion vilket ledde till att hon inte kunde se sitt favoritprogram Raja Kee Aye Gee Barat (“Min drömprins ska komma för att gifta sig med mig”). En dag skrev hon: ”På väg hem från skolan hörde jag en man säga ’Jag ska döda dig’. Jag började gå snabbare … men till min stora lättnad pratade han i sin mobil så han måste ha använt telefonen för att hota någon annan.”

Till slut lyckades den pakistanska armén återta delar av Swatdalen. Malala kände sig lättad:

Mitt liv är som en film, fyllt med drömmar. Jag brukade drömma om att bli berömd, att talibanerna ska tvingas släppa sitt grepp om vår dal, att jag ska få se flickorna flyga som fjärilar, befriade från alla restriktioner. Allt detta förvandlas nästan till verklighet så jag blir lycklig, lycklig, och väldigt lycklig.

Malala uttalade sig i medier och erkände att hon var författaren till BBC:s blogg. Hon belönades för sitt engagemang och porträtterades i en videofilm gjord av New York Times. Att hon blev en offentlig person ledde till att hennes vänner och släktingar började oroa sig för att hon skulle bli en måltavla för talibanerna. Malala betonade dock att hon kände sig tvungen att följa ”modets ledstjärna”. I en tv-intervju förklarade hon: ”Jag har den läggningen – jag är redo att möta vad som helst. Så även om (min Gud, låt det inte ske) de dödar mig tänker jag dessförinnan säga: ’Det ni gör är fel’.”

Den 9 oktober 2012 var den femtonåriga Malala på väg hem i skolbussen tillsammans med sina klasskamrater, de sjöng pashtunska folkvisor. Två talibanska krigare stoppade bussen och en gick ombord. ”Vem av er är Malala? Ut med språket, annars skjuter jag er allihop!” Han sköt Malala i huvudet. Skottet snuddade vid hennes hjärna.

Efter en veckas sjukhusvård i Pakistan flögs den medvetslösa Malala till Birmingham i England för att genomgå en serie komplicerade operationer. Över hela världen bad människor för att hon skulle tillfriskna. Hon blev för många en symbol för mildhet och mod i mötet med brutalitet.

Operationerna lyckades och i mars 2013 kunde Malala, vid en privatskola för flickor i Birmingham, återgå till den syssla hon älskade – att studera. 2014 blev hon som 17-åring den yngste mottagaren någonsin av Nobels fredspris.

Texten är ett nedkortat utdrag från...

Stäng

101 historiska hjältar

229 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar
Äntligen en ny del i vår populära 101 historiska…-serie! Denna gång är det 101 hjältar som skildras på ett fascinerande, lättfattligt och lärorikt vis.

Vi känner alla till namn som Gandhi och Raoul Wallenberg. Men har du hört talas om Wesley Autrey, byggnadsarbetaren som en dag kastade sig framför tåget för att rädda en okänd mans liv? Eller journalisten och samhällskritikern Amira Hass, som flyttade från Israel till Västbanken för att rapportera om och dela de ockuperade palestiniernas vardag. Vad har dessa människor gemensamt med franska flyktingsmugglare under andra världskriget och medborgarrättskämpar i amerikanska Södern? Alla har de valt att med det egna livet som insats ta ställning för det man anser är viktigt och rätt. Alla är de hjältar.

101 historiska hjältar är Ola Larsmos och Brian Palmers engagerade och dramatiska porträtt av etthundraen hjältar som kämpat för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter runtom i världen.

Du kanske också är intresserad av...

Dramatiska damer

229 kr 189 kr
»Illustrationerna är fantastiska och de välskrivna texterna väcker stor lust att läsa vidare på egen hand.« Tidskriften Historiskan
»En kanonfin bok! Alla damer i boken är inte stora hjältar, men alla har en intressant berättelse … en stor kunskapskälla.« Luleå bokpassion
I Dramatiska damer skildras 75 kvinnor som alla skrivit in sig i historien. Illustratören Maria Persson bidrar med färgstarka och skickliga porträtt medan Nils Hjort fångar damernas liv i medryckande kortbiografier.

Varje uppslag i boken är en lockande berättelse om ett dramatiskt personöde – från inspärrade prinsessor till rakryggade kvinnorättskämpar, slipade bluffmakare och smarta uppfinnare. Genom fem århundraden följer vi olika kvinnor som har en sak gemensamt: de gick alla sin egen väg, på gott och ont.

Kvinnor i strid
Stäng

Kvinnor i strid

75 kr
»Kvinnor i strid är en bok som väcker mycket eftertanke och vrede. Obligatorisk läsning för alla med militär-, historie- eller samhällsintresse.« Tidskriften Axess

I traditionell militärhistoria är kvinnor ofta osynliga. Och i traditionell kvinnohistoria har det regelrätta kriget sällan någon plats. Begreppen krig och kvinnor tycks helt enkelt inte höra ihop.

I boken Kvinnor i strid berättar Anna Larsdotter om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig, från 1600-tal till 1900-tal. Levande och kunnigt skildrar hon deras många olika roller  som soldater, piloter, prickskyttar, vårdpersonal eller delar av trossen. En del kvinnor förklädde sig till män för att kunna delta i strid. Vissa sökte på så vis sin försörjning, medan andra ville ha frihet och äventyr.

I fascinerande personporträtt möter vi bland många andra könsöverskridaren Hannah Snell, ikonen Harriet Tubman, kaptenen Flora Sandes och Vietnamveteranen Lynda Van Devanter.

Kvinnor i strid utmanar våra invanda föreställningar och ger en ny och spännande ingång till militärhistorien. Boken visar att kvinnor alltid har varit en naturlig del av kriget, inte minst vid fronten.

Anna Larsdotter är journalist och författare, och före detta chefredaktör på tidskriften Militär Historia.

Stäng

Motstånd

229 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar
Björn Kumm har under sina många verksamma år rapporterat om politiskt motstånd. Vi känner till de motståndsrörelser som kämpade under andra världskriget i våra grannländer Danmark och Norge. Men en liknande kamp har förts på många andra ställen under lång tid.

Motstånd handlar ofta om de maktlösas kamp. Hur ska man mobilisera de mycket svaga och de allra fattigaste mot en övermakt som kontrollerar stat och militär? Trots allt har många motståndsrörelser segrat, ibland utan att tillgripa våld. Hur har det gått till? Och vad händer när motstånd krossas?

Björn Kumm berättar nu initierat om alla de motståndsrörelser som kämpar mot första och andra världskrigets segrarmakter. Motstånd är en angelägen och fängslande skildring som behövs för att förstå dagens ofta obegripliga konflikter.

OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 10 arbetsdagar
Den arabiska våren - Folkets uppror i mellanöstern och nordafrika
Stäng

Den arabiska våren

249 kr

OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Aktuell och initierad skildring av den arabiska våren!

Den 17 december 2010 tänder den arbetslöse akademikern Mohammed Bouazizi eld på sig själv efter att en kommunal tjänsteman beslagtagit hans grönsaksvagn. Händelsen blir startskottet för en massiv våg av protester som sprider sig bland unga runtom i Mellanöstern och Nordafrika. Västvärlden tittar storögt på. För de flesta kom folkresningarna och de våldsamma upploppen som en total överraskning.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, förklarar bakgrunden till folkresningarna, västvärldens reaktioner på dem och dess efterdyningar som långt ifrån har mattats av. Med skärpa, engagemang och ett insiktsfullt perspektiv skildrar Fazlhashemi hela skeendet som kommit att kallas »den arabiska våren«.