Artiklar

Liberalism

Den ikoniska målningen "La Liberté guidant le peuple" har blivit en symbol för liberalism.

Ordet liberalism är bildat på det latinska ordet liber, fri. Det är beteckningen för både en ekonomisk och en politisk teori.

På det ekonomiska fältet innebär liberalismen att regleringar, styrningar och tvång skall avskaffas så långt som möjligt. Liberalerna övertog de franska fysiokraternas term laissez-faire; ekonomin skulle sköta sig själv. Med en formulering från nationalekonomen Adam Smith skall en osynlig hand reglera det fritt verkande ekonomiska livet till allas bästa. Statens uppgift är att skydda individernas frihet, liv och egendom, men i övrigt skall samhället ingripa så litet som möjligt. Man brukar tala om en nattväktarstat.

På det politiska fältet för liberalerna på flera sätt traditionen från 1700-talets upplysning vidare. I botten ligger en tämligen positiv syn på människan. Hon är inte ond. Hon är en förnuftig varelse, och det gäller att ge henne så fritt spelrum som möjligt. Liberalismen angrep de privilegier som vissa grupper i samhället fick genom arv – framför allt adeln. Alla människor, oberoende av familj och ursprung, ägde i grunden samma rättigheter. Detta innebar inte att liberalerna eftersträvade ekonomisk jämlikhet. Den som var duktig och hade framgång hade rätt till sin förmögenhet.

Den laissez-faire-liberalism som hade så stort inflytande över det tidiga 1800-talets England brukar kallas Manchesterliberalism efter en grupp företagare och ekonomer i den snabbt växande industristaden Manchester. Men efterhand blev problemen alltmer uppenbara i ett samhälle som styrdes av en ohämmad konkurrens. Man insåg att den fria marknaden ändå måste kombineras med sociala insatser från statens sida. Denna modifierade liberalism, socialliberalismen, är framför allt förknippad med John Stuart Mill.

John Stuart Mill förknippas i sin tur med begreppet socialliberalism. Inom det ekonomiska livet skall alla regleringar avskaffas, men samtidigt måste samhället gripa in för att rätta till sociala orättvisor. Mill definierar också de fortfarande giltiga principerna för tanke- och yttrandefrihet, framför allt i skriften Om frihet (On Liberty 1859). Friheten för var och en att yttra det han tänker är nyttig och nödvändig för det allmännas bästa. Samtidigt får man inte kränka en individs integritet, om detta inte motiveras av samhällsnyttan.

Artikeln är ett utdrag från...

Idéernas historia

279 kr
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 15 arbetsdagar.
»En väl sammanhållen idéernas historia genomsyrad av inspirerande associationer och djärva sammankopplingar mellan olika tiders idévärldar.« Helsingborgs Dagblad
»Ett läsvärt och enkelt smakprov på vilka vyer som kan öppnas av idéhistoriska studier.« Sundsvalls Tidning

Från antikens Grekland och fram till våra dagar kan vi se hur Europas idéströmningar, kultur och tekniska utveckling har påverkat världen – på gott och ont. I den europeiska traditionen finner vi talesmän för förnuft och mänskliga rättigheter men också företrädare för fascismens och rasismens ideologier. Sten Högnäs visar i Idéernas historia hur idéer har formats och formas i ett samspel mellan vetenskapliga, filosofiska och religiösa föreställningar.

I varje kapitel ger faktarutor fascinerande utblickar. En avslutande uppslagsdel innehåller ordförklaringar och ett omfattande personregister.