När tjuven Lasse-Maja spärrades in bakom murarna på Karlstens fästning var han bara 28 år. Det skulle dröja fem nådeansökningar och 27 år innan han slapp ur fängelset.
Även om straffet kan tyckas oproportionerligt i förhållande till hans relativt beskedliga stöldturnéer, var fängelsevistelsen inte utan ljuspunkter för hans del. I början av 1800-talet blev det på modet för välbärgade göteborgare att sommartid bege sig till Marstrand för att bada. På söndagarna fick fångarna ta emot besök från allmänheten och kunde då sälja sitt hantverk och berätta om sina liv. Vid dessa tillfällen glänste Lasse-Maja med sin berättarkonst. I Göteborgstidningar förekom till och med annonser där Lasse-Maja presenterades som den stora attraktionen.
En av dem som gästade Marstrand var kronprins Oscar, senare kung Oscar I. Lasse-Maja blev ombedd att uppträda för honom och hans följe på den kungliga jakten Esplendian. Kronprinsen var förespråkare för en humanare fångvård och kan vid det tillfället ha lovat att lägga ett gott ord för Lasse-Maja hos sin far Karl XIV Johan. Ett par år senare besökte kungen fästningen och trakterades då – enligt legenden – med en utsökt måltid som den skicklige kocken Lasse-Maja hade tillrett. Han benådades och på sommaren 1839 var Lasse-Maja åter en fri man.
Lasse-Maja föddes i Ramsbergs socken i Västmanland under namnet Lars Larsson. Först senare antog han efternamnet Molin. Hans far var sockenskräddaren Lars Olsson medan modern, Stina Olsdotter, ursprungligen kom från en förmögen bergslagssläkt. Familjen var dock fattig. Redan som femtonåring stal Lasse-Maja av sina föräldrar och sprang sedan och gömde sig av rädsla för att bli straffad. Snart hade han utvidgat sitt plundringsrevir till hela hemtrakten. Mest stal han pengar, silver, kläder och livsmedel även om han, av hänsyn till offren, var måttfull i sitt tjuveri – åtminstone enligt egen utsago. Han har också berättat att han gärna bjöd folk han mötte på mat och brännvin, när han själv var välförsedd, i utbyte mot övernattningar och skjutsar. Ofta tycks dock generositeten ha varit en strategi för att rädda sig från att bli angiven.
Tidigt upptäckte han sin förtjusning i att klä sig i kvinnokläder. På ett torp där han fick gömma sig fanns en ung flicka vid namn Maja. Han berättar i självbiografin Den vidtberyktade Äfventyraren Lasse-Maja (1833) om en incident på torpets kammare: ”En dag föll det mig in att taga på mig Majas kläder. Hon kom just upp då jag hade tagit dem på mig. ’Ack!’ utropade hon, ’vad du ser präktig ut i fruntimmerskläder!’” Från den tidpunkten klädde han sig ofta i kvinnokläder, ett beteende som fortsatte under hela hans kriminella karriär. Med sin finlemmade kropp och eminenta skådespelartalang kunde han som kvinna lättare skaffa sig husrum och ibland få anställning som hushållerska. Han lärde sig snabbt traditionella kvinnosysslor som matlagning och städning, ett passande kroppsspråk och fick även ta emot en rad giftermålsanbud. En tid var han till och med förlovad med en ung man som gärna ville ha honom som fru. Han var Sveriges första kända transvestit, även om begreppet inte fanns då. Torparflickan Maja var för övrigt den som myntade smeknamnet Lasse-Maja.
Stöldturnéerna försiggick mestadels i Mälardalen, ofta i trakten av Västerås, Örebro och Arboga, men även i Stockholm. För att undgå upptäckt förflyttade han sig oftast på nätterna medan han på dagarna kunde ligga stilla i en lada, ett hönshus eller i värsta fall ett vindskydd ute i skogen. Ibland tvingades han svälta dagar i sträck, och flera gånger blev han infångad men lyckades med list och sitt skälmska, vinnande sätt skaffa sig fördelar och slinka undan. I självbiografin skriver han: ”Jag måste lik Bibelns Kain irra omkring och göra varje människa osäker! Mitt första steg var en gång taget och jag hade inget annat val än att fortsätta på den väg som jag börjat.”
Efter ett inbrott i Järfälla kyrka, där han tillsammans med en kumpan kom över både kontanter och kyrksilver, åkte Lasse-Maja till slut fast. Under ett års tid transporterades han omkring i Mälardalen och Bergslagen för att rannsakas av de domstolar inom vars jurisdiktion stölderna hade skett. Straffet fastställdes av Svea hovrätt 1813 och blev ”40 par spö” på Barkarby torg och att ”undergå uppenbar kyrkoplikt” i Järfälla kyrka. Det innebar att stå på knä på skampallen i kyrkogången. Ovanpå detta fick han livstids straffarbete på Karlstens fästning. Genom sina färdigheter kunde han dock avtjäna stora delar av sitt straff som kock, vilket var en privilegierad syssla.
Under fängelsetiden utkom Lasse-Majas självbiografi, baserad på hans muntliga berättelser. Boken, som kan betecknas som en skälmroman, blev oerhört populär, trycktes i flera upplagor och var 1800-talets största svenska bestseller.
Texten är ett utdrag från...
101 historiska svenskar
89 kr»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet
En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!
Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?
101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.
Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.
