I Anna Lihammers och Ted Hesselboms roman Solitairen förvandlas Oscar Bergs konditori till en fotostudio. Mitt i allt virvel sitter en av statisterna med en kortlek i handen. Hon använder den för att låta slumpen avgöra fyra kvinnors öden.
Spelkortens historia är lika intressant som okänd. De sägs ha sitt ursprung i Kina, och att de kom till Europa på 1300-talet via handelsvägar från öst.
På 1370-talet författade munken Johannes Rheinfelden skriften ”Om sedvänjor och undervisning i mänskligt umgänge, det vill säga spelandet med kort”. Rheinfelden berättar att kortleken som han fått tag på består av 52 kort fördelade i fyra serier. Han påstår att serierna symboliserar fyra dominerande länder, och att deras maktstrukturer speglas i kortens olika status.
Under 1300-talet blev kortspel allt mer populära. Dock förbjöds de av många makthavare i rädslan för att kortleken skulle få pesten att spridas. Kortspel slog igenom i Sverige på 1700-talet, i form av fransk-engelska kortlekar.
Under de senaste århundrandena har man utvecklat många olika spel och situationer för kortlekar. Folk spelar för att umgås, för att tjäna pengar och många samlar även på spelkort. Kortlekar används också för att ställa horoskop och utöva spådom.
