2021 är det 100 år sedan Kinas kommunistiska parti, KKP, grundades. KKP är sedan 1949 folkrepubliken Kinas styrande parti.
Kinas kommunistiska parti grundades 1921. Då arrangerades den första nationella partikongressen i Shanghai. Partiet är världens största eftersom det har nästan 92 miljoner medlemmar. Den 15 november 2012 valdes Xi Jinping till generalsekreterare och har suttit på posten sedan dess.
Partiet grundas och tar makten
Det första mötet skedde 1921. Men det finns flera oklarheter gällande det exakta datumet. Det var Mao Zedong, partiets kanske mest kända ledare, som bestämde att den andre juli var det historiska datumet då KKP först möttes.
Partiets första möte förde samman olika kommunistiska grupperingar tillsammans med Sovjetunionens representant Henk Sneevliet. Man bestämde att partilinjen skulle vara en starkt centraliserad bolsjevikisk organisation och ett klasslöst samhälle skulle ske genom att överta makten. Mao Zedong var redan från början en central figur.
Kina var i stora drag politiskt uppdelad mellan nationalisterna, som regerade, och kommunisterna. Det pågick en maktkamp mellan de olika politiska grupperna. En av de mest välkända händelser innan partiets maktövertagande, var den så kallade långa marschen. De kommunistiska fraktionerna tvingades på reträtt och marscherade till norra centrala Kina. Härifrån, med Mao Zedong i spetsen, leddes revolutionen 1949.
Då attackerade kommunistiska militära styrkor nationalisternas huvudfäste i huvudstaden och intog snabbt staden. Mao Zedongs porträtt placerades över porten till den Förbjudna staden. Kommunisternas revolution hade lyckats. KKP hade makten.
Det stora språnget och kulturrevolutionen
Under sent 1950-tal ville Mao industrialisera nationen. Men det skulle gå snabbt. Så startade det så kallade stora språnget 1958. Genom en massmobilisering av landets befolkning skulle produktionen inom jordbruk och industri höjas. Bland annat uppmuntrades familjer på landsbygden att bygga små hemmagjorda masugnar där de skulle smälta ned metallskrot.
Men snart visade det sig att den förväntade produktionsökningen uteblivit. Målen var alldeles för ambitiösa. Det rådde livsmedelsbrist på landsbygden, som blev allt värre eftersom staten tog stora kvoter av böndernas skörd och produkter. Kvoterna var nämligen baserade på felaktiga beräkningar. Därför tvingades bönderna till svölt. Inte heller fungerade experimentet med små masugnar där skrot smältes. Kvalitén var i många fall undermålig och stålet kunde inte användas.
Mellan 35 och 40 miljoner människor lär ha dött som ett resultat av ”det stora språnget”.
1965 inleddes den så kallade kulturrevolutionen. Det var en politisk kampanj iscensatt av Mao, som ville rensa ut makthavare som var allt för kapitalistiska och revisionistiska. Han ansåg att Kina fortfarande präglades av en feodal kultur och ett borgerligt tänkande. Kampanjen genomdrevs framförallt av de så kallade rödgardisterna som var unga och idealistiska.
Kina efter Maos död
Mao Zedong dog i september 1976. Så började en maktkamp som kom att resultera i bland annat marknadsekonomiska reformer, om än långsamma. Idag existerar den kinesiska kommunismen sida vid sida av en mäktig kapitalistisk privatsektor. Landet är en av världens mäktigaste ekonomier. Samtidigt fortsätter KKP att utföra vad som omvärlden fördömt som brott mot mänskliga rättigheter, som till exempel behandlingen och interneringen av den uiguriska folkgruppen i Xinjiang.
