Artiklar

Katastrofen i Tjernobyl

En helikopter undersöker skador på reaktorn i Tjernobyl, 1986

Natten till den 26 april 1986 skedde Tjernobylkatastrofen. Det var en ödesdiger reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Radioaktiva partiklar spreds över stora delar av Europa, även till Sverige.

När olyckan i Tjernobyl inträffade, hade Sovjetunionen 12 kärnkraftverk i bruk. Det fanns även planer på att bygga fler. Sovjet var först i världen med att använda kärnkraft för elektricitet.

Kärnkraftverket i Tjernobyl ansågs vara ett succébygge i Sovjet. Det hade tagit rekordkort tid att bygga och innan olyckan 1986 hade det inte rapporterats om några större störningar. Kärnkraftverket hade fyra reaktorer i bruk, varav den sista färdigställdes 1983.

Vad hände i Tjernobyl?

Natten mellan den 25 och 26 april skulle en årlig översyn av reaktor fyra genomföras. Samtidigt var planen att utföra ett kort experiment för att förbättra kontrollen av det mycket väsentliga kylsystemet. Målet med experimentet var att förbättra försörjningen av nödström till reaktorn vid ett bortfall av ström från ett yttre elnät. Klockan elva på kvällen den 25 april påbörjades testet.

När testerna genomfördes kördes reaktorn på en väldigt låg effekt. Planen var att personalen långsamt skulle dra ner effekten till 25 procent. Men det skedde ett misstag, för plötsligt är reaktorns effekt nere på endast en procent.

Därför får personalen en ödesdiger order: höj snabbt effekten. Det ledde till att effekten sköt i höjden. Resultatet blev en härdsmälta och strax innan klockan halv två på natten exploderade reaktor fyra.

Konsekvenser i Sverige

Reaktor fyra saknade en så kallad inneslutning, vilket ledde till att radioaktiva partiklar färdades rakt ut från reaktorn. Utanför vad som är dagens Ukraina och Vitryssland, var Sverige ett av de länder som fick störst nedfall av radioaktiva partiklar.

I det svenska kärnkraftverket i Forsmark upptäcktes klockan sju på morgonen två dagar efter olyckan ett radioaktivt utsläpp. Ingen utanför Sovjetunionen visste då om händelseförloppet i Tjernobyl.

I Forsmark stoppades allt arbete och de 600 arbetarna evakuerades. Beredskapen höjdes och haveriredskapen sattes igång. Men snart räknade man ut de radioaktiva partiklarna inte kom inifrån Forsmark.

16.30 på måndagen kontaktar svenska ambassaden i Moskva sovjetiska myndigheterna, som varken dementerar eller bekräftade att det skett en olycka i Tjernobyl. Men klockan 19 på måndagen släppte Sovjetunionen sitt första officiella meddelande: att en olycka hade inträffat i ett kärnkraftverk i Tjernobyl i Ukraina.

Olyckan klassades som en nivå 7-olycka på INES-skalan, The International Nuclear Event Scale, utarbetad av Internationella atomenergiorganet för att mäta och gradera olyckor vid kärnkraftverk. Händelsen i Tjernobyl är tillsammans med katastrofen i Fukushima 2011 de enda olyckor som klassas som en nivå 7-olycka. Det är de värsta olyckorna som registrerats på INES-skalan.

Du kanske också är intresserad av...

Kalla kriget
Stäng

Kalla kriget

149 kr
Knappt hade det nazityska monstret besegrats förrän världen på nytt slets sönder i en kamp mellan nya fiender.

I andra världskrigets kölvatten sänkte sig en järnridå som delade Europa i två väsensskilda block, med det kommunistiska Sovjetunionen som den ena sidans dominant och det kapitalistiska USA som den andras. Ingen skulle lämnas oberörd av den lågintensiva strid mellan ideologier som kom att prägla de kommande 45 åren.

I denna bok berättar historieprofessor Dick Harrison om en kamp som överskuggade allt. Kalla kriget fördes inte primärt av soldater på fysiska slagfält, även om ett flertal blodiga konflikter kom att utkämpas i dess skugga. Istället stod uppgörelsen på politikens, kapprustningens och faktiskt även kulturens område.
Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

Rysslands historia
Stäng

Rysslands historia

249 kr
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 10 arbetsdagar
»Lysande!« Per T. Ohlsson, Sydsvenskan

I Ryssland historia berättar rysslandsexperten Kristian Gerner om det stora landet i öst. Med en kombination av skarpa analyser och personliga betraktelser skildrar han utvecklingen från Peter den stores tid fram till Vladimir Putins regering. Här framträder en stats brokiga historia som å ena sidan känns europeisk och liknar vår egen, å andra sidan är helt okänd och främmande.

Enligt legenden grundade Rurik och hans vikingar den ryska staten för mer än tusen år sedan. På 1990-talet reste svenskarna åter till Ryssland, den här gången för att införa demokrati och marknadsekonomi. Den ryske ambassadören i Stockholm skrev genast om vikingarnas andra invasion.

Kristian Gerner menar att vår uppfattning om Ryssland bygger på föreställningen att vårt eget västerländska samhälle är ett ideal, och att historieskrivningen utgått från motsättningen öst-väst. Gerner hävdar istället att landets historia inte låter sig inte beskrivas som en isolerad process.

Den europeiska civilisationen har sedan medeltiden varit beroende av tre ryska bidrag: råvaror, vapenbruk och kultur. Europas materiella utveckling hade aldrig varit möjlig utan rysk tjära, trä, järnmalm, olja eller naturgas. Ryska statsbildningar har återkommande fört krig med stater i Europa. Under flera sekel bidrog ryska författare, målare, kompositörer, matematiker, naturvetare och filmskapare till att skapa den västliga civilisationen.