Artiklar

Karin Månsdotter, Sveriges ofrälse drottning

Det var ett ovanligt kungabröllop som firades i Storkyrkan i Stockholm den 4 juli 1568. Brudgummen Erik XIV höll själv sin halvårsgamla son Gustav i famnen, och bredvid brudparet tultade tvååringen Sigrid på egna ben. Den sjuttonåriga bruden, som kom från en simpel knektfamilj, var klädd i en dräkt som anstod en drottning. Även om bröllopsgästerna försökte hålla god min var de djupt chockerade. Aldrig förr hade det hänt att en kung gifte sig med en kvinna som varken var av kunglig eller adlig börd. Äktenskapet mellan Erik XIV och Karin Månsdotter var ett så uppseendeväckande brott mot kunglig tradition att något liknande inte skulle inträffa förrän 1976, när Carl XVI Gustaf gifte sig med Silvia Sommerlath.

Det är inte känt precis när Erik fick upp ögonen för Karin. En källa påstår att han såg henne sälja nötter på torget, en annan att de träffades på en krog där hon arbetade som uppasserska.

Karin härstammade från en bondesläkt i Uppland, och hennes far omnämns som ”stockeknäckt”, det vill säga fångvaktare. Troligen var hon föräldralös när hon som fjortonåring kom till Stockholms slott, där hon blev barnpiga åt ett av kungens oäkta barn, Virginia.

I likhet med många samtida furstar höll sig Erik med en ”frillohop”, ett litet harem av älskarinnor. Vid femton års ålder upptogs Karin i denna krets. Det framgår av hovets räkenskaper att hon hade egna tjänare och rätt att kvittera ut vin och dyrbara tyger.

Man kan föreställa sig att tonårsflickan blev bländad av all den lyx som kungen kunde erbjuda. Erik var en bildad renässansfurste som förde ett lysande hovliv. Han spelade luta, komponerade egen musik och ägnade sig åt nymodigheter som racketspel och fotboll.

Men den kungliga tillvaron bestod inte bara av fest och lek. Sverige var i krig med Danmark, kungens bröder intrigerade mot honom och dessutom var han i konflikt med adeln. Erik oroade sig för både verkliga och inbillade faror och uppfattades som mentalt instabil. Krisen blev akut i samband med de så kallade Sturemorden då han lät mörda flera adelsmän och därefter drabbades av en psykisk kollaps. Enligt källorna var det bara Karin Månsdotter som kunde lugna kungen, och han ville ständigt ha henne hos sig. 1566 fick paret dottern Sigrid och året därpå gifte de sig i hemlighet. I januari 1568 nedkom Karin med en son. Pojken, som fick heta Gustav efter sin farfar Gustav Vasa, var därmed född i äkta säng och legitim tronarvinge.

För att bekräfta Karins och sonens ställning ställde Erik till med ett officiellt bröllop i Storkyrkan. Det följdes av en ceremoni där Karin kröntes till drottning.

Kungens bröder, hertigarna Johan och Karl, uteblev från festligheterna. Att Erik upphöjt en knektdotter till drottning bekräftade – enligt deras mening – att brodern nu fullständigt mist förståndet och måste avsättas. I september 1568 intog de upproriska bröderna Stockholms slott, fängslade kungafamiljen och installerade Johan som ny kung. Erik, Karin och barnen tilläts leva ett fortsatt bekvämt liv, om än bakom låsta dörrar och gallerförsedda fönster. Karin födde ytterligare två söner under fångenskapen.

Karin Månsdotter

Ett porträtt av Karin Månsdotter, skissat av hennes make under fångenskapen.

Trots att båda gossarna dog i späd ålder ville Johan III undvika att det föddes fler tronpretendenter, och 1573 lät han skilja paret åt. Medan Erik satt på Västerås slott flyttades Karin och barnen till Åbo i den finska rikshalvan.

När familjen tagits ifrån honom bröts Eriks mentala hälsa snart ner. Han trodde att Karin fanns kvar någonstans på slottet och brukade ropa efter henne i timmar. I bevarade brev till hustrun bedyrar han att han hållit sina äktenskapslöften och ber ängsligt om att hon ska vara honom trogen.

När prins Gustav var sju år togs han ifrån sin mor och fördes till ett kloster i Polen. Pojken hade arvsrätt till tronen, och Johan ville därför placera honom så långt ifrån Sverige som möjligt. Karin och Sigrid hölls kvar i husarrest på Åbo slott till 1577, när de fick bud om Eriks död. Ryktet sa att han förgiftats på uppdrag av Johan III, vilket troligen var sant. Vid en gravöppning 1958 visade sig Eriks kvarlevor innehålla stora mängder arsenik.

När Johan gjort sig kvitt sin bror var han oväntat generös mot den 27-åriga änkan. Karin fick kungsgården Liuksiala, nära nuvarande Tammerfors, som förläning på livstid. Under hennes kompetenta styre ökade godsets intäkter och hon levde ett ståndsmässigt liv.

Såvitt man vet återvände Karin bara en gång till den svenska rikshalvan. 1582 inbjöds hon och dottern till Stockholm som gäster hos Johan och hans drottning Katarina Jagellonica. Sigrid stannade kvar som hovdam i Stockholm och gifte sig två gånger med högadliga män.

Trots Karins vädjanden fick Gustav aldrig återvända till Sverige. Efter att inte ha träffats på 21 år återsåg mor och son varandra i Reval (nuvarande Tallinn) 1596. Gustav hade blivit katolik och glömt bort nästan all sin svenska. Innan de skildes åt gav Karin sonen hans fars dagböcker. Gustav Eriksson förde ett kringflackande liv och dog 1607 i den lilla staden Kasjin i Ryssland.

Karin Månsdotter bodde under återstoden av sina dagar på Liuksiala, där hon dog den 13 september 1612. Hon begravdes i Åbo domkyrka och är tillsammans med dottern Sigrid de enda kungligheter som någonsin begravts i Finland.

Texten är ett utdrag från...

101 historiska svenskar

75 kr
»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet

En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!

Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?

101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.

Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.

Du kanske också är intresserad av...

Svenska drottningar

249 kr
Vid kungens sida har det alltid funnits en drottning, som varit och är rikets högst uppsatta kvinna. Men vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? Vilka krav har hon haft på sig? Och hur har hon anpassat sig för att motsvara förväntningarna?

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har tidigare skrivit de kritikerrosade böckerna Vasadöttrarna och Vasadrottningen. Nu återkommer hon med en fascinerade berättelse om våra svenska drottningar från Vasatiden till idag.

Tegenborg Falkdalens tankeväckande skildring lyfter fram drottningrollens villkor. Hur skulle den ideala drottningen uppträda som maka, mor, husmor och som representativ och politisk partner vid kungens sida? Hur har rollen förändrats över tid? Och vad är det för arv som väntar Victoria den dag hon ärver tronen?

Nordiska sjuårskriget

249 kr
  • Den ultimata boken om ett krig som påverkat svensk och dansk historia
  • Genuint arkivarbete som gett resultat– många personöden får komma fram
  • Lika mycket en konflikt mellan kungar som mellan länder
  • Vackert och gediget utförande på boken

Nordiska sjuårskriget, 1563–1570, är det längsta och mest förödande kriget mellan Sverige och Danmark i historien. Det banade väg för alla de senare krigen mellan länderna, och kom att drastiskt påverka inte bara den svenska och danska historien utan hela Östersjöområdets utveckling.

Katarina Harrison Lindbergh har studerat nordiska sjuårskriget i flera år, och boken bygger delvis på tidigare oanvänt källmaterial. I konfliktens nav står kungarna, tillika kusinerna, Erik XIV och Fredrik II. Läsaren får en fängslande, färgstark och bred bild av kriget och dess orsaker. För första gången beaktas alla krigets fronter, från Baltikum i öster till Norge i väster. Här ryms personliga vendettor, förrädare, friskyttar och furstar, hårda tider, mäktiga sjöslag och stora katastrofer.

Sturemorden

159 kr
»Tomas Blom dramatiserar och koncentrerar så skickligt och på ett så lättillgängligt språk att målet nås med råge; när jag kommer till slutet av ett av de relativt korta kapitlen vill jag bara läsa nästa. Sturemorden är väldisponerad och välskriven populärhistoria när den är som bäst. Betyg 5/5.« BTJ

Tomas Blom berättar om hur en lovande ung monark drev fram sin egen undergång, hur kampen mellan kung och högadel slutade i våldsdåd och hur Sveriges framtid kom att avgöras genom brödrastrid, svek och mord.

Vasadöttrarna

249 kr

OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

»En fängslande läsning.« Dagens Nyheter

Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet. Så hette Gustav Vasas fem döttrar. De har länge levt i skuggan av sina bröder men har spännande livsöden som är väl värda att berättas.

Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen skildrar här livet som prinsessa under 1500-talet, en svunnen tid då det nyblivna kungariket Sverige kämpade för ett erkännande i Europa. Mästerligt berättar hon om hur Gustav Vasas döttrar växte upp i all tänkbar lyx men hur deras värld samtidigt var genomsyrad av både svår nöd och en bitter, våldsam maktkamp som satte syskonkärleken på prov.

Gustav Vasa, som hade nio barn som uppnådde vuxen ålder, ansågs särdeles lycklig. Monarkin och Vasadynastins framtid låg nämligen i den egna familjens överlevnad. Han hade fyra söner som säkrade tronföljden och fem döttrar som genom goda giftermål skulle hjälpa till i dynastins alliansbyggande. Prinsessorna uppmanades att ta varje tillfälle i akt att arbeta för rikets bästa.

Läsaren får genom boken en god inblick i en prinsessas liv under 1500-talet, ett liv fyllt av politik, maktkamper, intriger, godsdrift, äktenskapsproblem och ekonomiska svårigheter. Deras levnadsöden visar att man inte kunde ta något för givet även om man som i Katarinas, Cecilias, Annas, Sofias och Elisabets fall var dotter till en kung.