Artiklar

Jenny Nyström (1854–1946)

Jenny Nyström

För svenskar i dag har Jenny Nyström något av en ikonstatus. Hennes kortväxta jultomtar med grått eller vitt skägg, och hennes skildringar av borgerligt julfirande har förekommit på otaliga julkort.

Tomtarna är fortfarande populära motiv och ger en känsla av äkta, gammaldags jul. Bilderna är idylliserande med samma slags estetik som i det sena 1800-talets skolplanscher, men de är alltid mycket skickligt gjorda. Nyström lär ha varit den som skapade den julklappsutdelande tomten i Sverige – tidigare var klapparna en uppgift för julbocken. Dessutom bidrog hennes julkort till att sprida sedvänjan att ta in en gran i huset vid jul.

Jenny Nyström föddes i Kalmar och var dotter till Annette Eleonora Bergendahl och folkskolläraren och kantorn Daniel Nyström. När hon var åtta år flyttade familjen till Göteborg. Som tonåring blev hon antagen som elev vid Göteborgs Rit- och Målarskola där hon studerade mellan 1868 och 1870. Därefter kom hon in på Konstakademien i Stockholm. Målningen Gustav Vasa som barn inför kung Hans (1881), som gjordes på akademien, gav henne som första kvinnliga konstnär den hett eftertraktade kungliga medaljen. Men redan dessförinnan hade hon illustrerat självaste Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äfventyr på julafton (1874). Samarbetet fortsatte när hon gjorde sina välbekanta teckningar till dikten Tomten (1881). Utgåvan blev populär och innebar att hennes tomtefigur i ett enda slag fick bred spridning. Nyström ska ha använt sin far som modell för tomtens anletsdrag.

År 1882 begav sig Jenny Nyström till Paris för att bedriva högre konststudier. Under 1880-talet fanns ett överraskande stort antal nordiska kvinnliga konststuderande – omkring ett femtiotal – i den franska huvudstaden. En del var inspirerade av impressionister som Monet och Renoir och lockades av deras avantgardistiska måleri. Men majoriteten sökte sig till juste milieu, en konstriktning som var en medelväg mellan impressionism och traditionellt måleri. Men Jenny Nyström kände sig inte befryndad med de nya konstvindarna, hon ville studera det traditionella franska måleriet. Hon skaffade sig en elegant ateljé, klädde sig stilfullt och ville gärna framstå som en kvinna av värld. Den ambitionen syns också i hennes Självporträtt (1884) där hon poserar som en chic parisiska. Flera av hennes verk antogs på Parissalongen, vilket var få förunnat, och därmed ökades hennes anseende som konstnär.

Trots denna lovande början övergav hon så småningom oljemåleriet. Konkurrensen mellan porträttmålarna var stor och erbjöd ingen enkel försörjningsmöjlighet. I stället koncentrerade hon sig på att arbeta med illustrationer, där hon kunde hålla fast vid sina klassiska ideal.

Som barnboksillustratör var hon en pionjär och inledde en omfattande utgivning med Barnkammarens bok (1882) och Svenska barnboken (1886–87). Under 1880- och 1890-talen var Nyström, vid sidan av Ottilia Adelborg, Sveriges främsta illustratör av barnlitteratur. Ute i Europa fanns redan bildkonstnärer helt inriktade på barnböcker, men i Sverige var Nyström den första. Bokillustrationerna ledde till att hon även fick uppdrag för barntidningar, framför allt jultidningar. På 1890-talet skapade hon hundratals omslag och helsidesplanscher till publikationer som Julklappen, Jultomten och Snöflingan.

Jenny Nyström gifte sig med Daniel Stoopendaal 1887 och fick med honom sonen Curt som ärvde mammans talang för teckning. I sitt vuxna liv arbetade han också som illustratör men var länge beroende av ekonomiskt stöd från sin mor. Bilderna hade ofta julmotiv och var i stilen mycket lika moderns. Nyströms make studerade medicin, men lyckades aldrig nå fram till en läkarexamen. Han vikarierade i stället till och från som marinläkare, men levde ett utsvävande liv innan han insjuknade i tuberkulos. Nyström blev därför ensam ansvarig för familjens försörjning – något mycket ovanligt för en kvinna på den tiden. Trots mannens avsaknad av läkarlegitimation kallade sig Nyström ”doktorinnan”. Familjen bodde representativt i en våning på Tegnérgatan i Stockholm där Nyström inredde en flott ateljé i fransk stil. Hennes illustrationer framställer ofta kvinnor i rollen som traditionella husmödrar, men i hennes eget liv var det anställda husföreståndarinnor som tog hand om hem och barn. Själv satte hon sig tidigt på morgonen i ateljén och ville inte bli störd medan hon arbetade.

Jenny Nyström blev 91 år gammal och arbetade in i det sista. Från och med 1910-talet, då hon gärna återanvände tidigare illustrationer, anses det ha gått rutin i hennes teckningar och hon hörde inte längre till de nyskapande illustratörerna. Men under 1970-talet fick hennes bilder en renässans. Förutom på julkorten förekommer motiven på omslagspapper, pappersservetter och som porslinsfigurer samt inte minst inom reklam. Föreningen Jenny Nyströms Vänner bildades 1977. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Texten är ett utdrag från...

101 historiska svenskar

75 kr
»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet

En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!

Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?

101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.

Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.