Hyperinflation innebär att priserna stiger med över 50 procent per månad. Ett av historiens mest kända exempel på detta är den ekonomiska kris som skakade den tyska Weimarrepubliken för 100 år sedan.
Det rådde redan hög inflation under mellankrigstiden. Weimarrepubliken började under tidigt 1920-tal att trycka allt fler sedlar. Värdet på den tyska marken försämrades allt snabbare. Men situationen spårade ur helt år 1923.
Ockupation av Ruhrområdet
Enligt fredsavtalet i Versailles skulle Weimarrepubliken betala stora reparationskostnader till Frankrike efter första världskriget. Snart visade det sig dock att den tyska regeringen inte kunde betala allt i tid enligt avtalet.
Betalningen skulle ske i form av kol och stål. När Weimarrepubliken missade sin betalning i november 1922 ockuperade franska och belgiska trupper därför kolgruvorna i Ruhrområdet.
Situationen eskalerade snabbt. Weimarrepublikens ledare manade lokalbefolkningen till att bedriva passivt motstånd. Det innebar att de anställda vid gruvorna gick ut i strejk. Deras strejkaktion sågs som patriotisk av den tyska regeringen som stödde gruvarbetarna genom att fortsätta betala deras löner.
På grund av strejken och att kolgruvorna ockuperades av fransmännen, minskade alltså Tysklands viktigaste exportvara. Nu tvingades landet till och med importera kol. För att kunna betala de strejkande gruvarbetarna och importera kol fortsatte regeringen att trycka fler sedlar.
Hyperinflation leder till bröd för miljoner mark
Desto fler sedlar som trycktes, desto högre steg priserna på varor i landet. Värdet på valutan sjönk alltså snabbt. I januari 2023 kostade en limpa bröd 250 mark. Elva månader senare kostade en limpa brödet istället 200 000 miljoner mark.
Under hösten 1923 kostade det mer att trycka en sedel än dess värde.
1923 tillsattes en ny rikskansler: Gustav Stresemann. Han tog flera beslut som stabiliserade ekonomin. Strejken i Ruhrområdet avslutades och den nya valutan Rentenmark infördes. Dessutom reducerades skadeståndskraven av nya regeringar i Storbritannien och Frankrike och USA gav Tyskland ekonomiskt stöd.
Hyperinflation innebär att människors besparingar plötsligt blir värdelösa. Samtidigt förlorar en regering och stat ofta befolkningens förtroende, eftersom hyperinflation har stora åverkningar på hela samhället. Den ekonomiska krisen i mellankrigstidens Tyskland ledde till intern maktkamp och politisk oro. Och banade väg för Adolf Hitler.
