Artiklar

Hellenismen och den hellenistiska eran

Hellenismen - Nike från Samothrake
Med Alexander den stores erövringar spred sig den makedoniska, och därmed även den grekiska, kulturen över ett gigantiskt område. Under erövringståget grundade Alexander många städer med grekiska invånare, flertalet uppkallade efter honom själv. Det mest kända, och för vårt vidkommande i särklass viktigaste, exemplet är Alexandria i Egypten. Städerna blev baser för makedonisk maktutövning och en kultur som bars upp av greker.

Denna politiska linje blev utgångspunkt för hellenismen, en av de mest kreativa epokerna i europeisk och främreorientalisk historia.

Den hellenistiska eran, såsom man började definiera den på 1800-talet, sträckte sig från Alexander den stores död år 323 f.Kr. till Kleopatras regeringstid nästan tre sekler senare. Under hela denna epok dominerades östra Medelhavets kuster av ättlingarna till Alexander den stores generaler. I Syrien, Mesopotamien, Iran och största delen av Mindre Asien härskade seleukiderna, efterträdare till Seleukos. I Makedonien härskade antigoniderna, ättlingar till Antigonos. I Egypten härskade ptolemaierna, ättlingar till Ptolemaios. Så småningom uppstod ytterligare hellenistiska riken genom utbrytningar, till exempel Pergamon i västra Mindre Asien och rikena Bithynien och Pontos vid Svarta havets sydkust. Längst i öster uppstod hellenistiska riken i Centralasien och Indien.

Epoken var inte fredlig, tvärtom. De hellenistiska kungarna förde ofta krig mot varandra och andra grannar. Till de farligaste fienderna i öster hörde parnerna, som först levde i nuvarande Turkmenistan. Den farligaste fienden i väster var det romerska riket, som efter att ha besegrat den nordafrikanska stormakten Karthago på 200-talet f.Kr. vände sig mot östra Medelhavet och lade under sig omfattande landområden.

Hotet från partherna och romarna får dock inte skymma det faktum att de hellenistiska rikena trots allt bestod i hundratals år, och att deras städer – som Pergamon, Antiochia och Alexandria – blev centra för en fruktbar blandkultur. Grekisktalande härskare, köpmän och vetenskapsmän mötte och utbytte erfarenheter med egyptier, syrier, judar, araber, perser och indier. De ståtliga hellenistiska ruinerna efter de nabateiska arabernas huvudstad Petra i dagens Jordanien vittnar om en fascination för det grekiska kulturella formspråket. De buddhistiska skulpturer som tillverkades i dagens Afghanistan, Pakistan och Indien uppvisar markanta likheter med antikens grekiska konst. Även folk i väster, däribland romarna, tog till sig av läromästarna vid östra Medelhavet.

Överallt i den hellenistiska kultursfären fungerade grekiskan som gemensamt tungomål. Grekiska blev ett världsspråk som förenade alla välutbildade medlemmar av de hellenistiska rikenas överskikt, ungefär som engelska fungerar idag. Mängder av bevarade dokument från denna tid, exempelvis egyptiska papyrustexter, är följaktligen skrivna på grekiska. När Nya testamentet nedtecknades under seklerna efter Kristi födelse var det självklart att även detta skulle skrivas på de gamla hellenistiska härskarnas tungomål.

Hellenismen, som begrepp betraktat, är ett modernt påfund som har fått sitt namn efter den grekiska termen för Grekland, Hellas. Benämningen lanserades av Johann Gustav Droysen, en inflytelserik tysk historiker och nationalist som åren 1836–1843 publicerade tvåbandsverket Geschichte des Hellenismus (”Hellenismens historia”). Varken antikens greker eller invånarna i de hellenistiska rikena gav uttryck för att de menade sig leva i en särskild era. Däremot existerade liknande glosor redan under antiken. Det grekiska substantivet hellenismos syftade på imitation av grekiskt levnadssätt och grekisk kultur, men utan att det förknippades med en specifik tidsanda eller ett kulturellt projekt.

Texten är ett utdrag från...

Kleopatra

149 kr
Det är en historisk ironi att vi inte har en aning om hur världens mest ryktbara skönhetsdrottning såg ut. Inga porträttlika avbildningar finns bevarade av den egyptiska härskarinnan Kleopatra. Vi är hänvisade till vinklade romerska skildringar, där hon förför och duperar män som Julius Caesar och Marcus Antonius. Som deras älskarinna och Egyptens drottning blev hon en maktspelerska i ett avgörande skede av Medelhavsvärldens historia.

I sin lättillgängliga biografi tränger Dick Harrison bortom myternas och propagandans Kleopatra. Här bemöts de hisnande skrönorna om blodtörst, sexmissbruk och giftormar. Istället kommer vi närmare regenten, realpolitikern, fyrabarnsmodern, kvinnan.

I bokserien Biografi porträtteras personer som varit med och format vår myllrande historia. I böckerna möter vi historiska megakändisar vars berömdhet färdats genom årtusenden, eller profiler som varit betydelsefulla för sitt land och dess utveckling.

Du kanske också är intresserad av...

Stäng

Arvet från Bagdad

239 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

»Ett värdefullt och välkommet bidrag till förståelsen av en civilisation som djupt påverkat utvecklingen i Europa.« Svenska Dagbladet

Prisbelönt författare skriver om vårt arabiska arv!

En av de myter som ständigt återkommer i den europeiska antiislamiska och antiarabiska retoriken är att biblioteket i Alexandria förstördes när kalifen Omar erövrade staden år 642. Ingmar Karlsson motbevisar denna och andra liknande myter, och beskriver i Arvet från Bagdad hur vårt klassiska grekiska kulturarv istället har bevarats, utvecklats och förts vidare ut i Europa av lärda araber.

Under slutet av 700- och 800-talen översattes de klassiska grekiska verken till arabiska av vetenskapsmän och översättare i Bagdad. Från Bagdad flyttade sedan många lärda män till det muslimska Spanien, och i deras bagage fanns de klassiska grekiska verken och tänkandet de själva utvecklat. Den klassiska kunskapen spreds sedan därifrån vidare norrut.

Detta är författaren och diplomaten Ingmar Karlssons artonde bok. För sitt författarskap har han erhållit två hedersdoktorat och tilldelats Vitterhetsakademiens pris för »ett inkännande författarskap som vidgat våra kunskaper om Europas och Mellanösterns folk och kulturer«.

Alexander den store
Stäng

Alexander den store

219 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Alexander den store är en av världshistoriens mest betydande gestalter. Men vem var han egentligen? En framsynt ledare som ville skapa en idealisk världsstat? Eller en maktlysten tyrann som inte skydde några medel i jakten på ära och ryktbarhet?

Som tjugoåring inledde han ett enastående krigståg, från dagens Albanien i väster till Indien i öster. På ett decennium förändrade Alexander världen för alltid. Han dog i Babylon under mystiska omständigheter vid 32 års ålder. Legenden om honom lever vidare, men den historiske Alexander har med tiden har försvunnit under en väv av överdrifter och osanningar.

I sin biografi skingrar Bengt Liljegren detta töcken. Författaren har analyserat de antika källskrifterna, skurit bort sagostoffet och myterna, och blottlägger här den verklige Alexander III av Makedonien. Och den historiska realiteten visar sig vara minst lika spännande som legenden.

Bengt Liljegrens bok är den första svenska biografin om Alexander någonsin.