Hallå där, Johan Berggren! Aktuell med Den perfekta konflikten

Du har en imponerande meritförteckning – du har examen från både Oxford och Uppsala och har arbetat som tjänsteman på flera olika departement och som politiskt sakkunnig, och du har tjänstgjort som diplomat i Jerusalem. Hur kom du på att du skulle skriva en bok?

– Det började med att Folke Bernadotteakademin, som sekonderade mig till Kvartetten, bad mig att blogga om Kvartettens arbete och mina erfarenheter i Jerusalem (Kvartetten består av USA, EU, FN och Ryssland, och har till uppgift att stödja fredsprocessen mellan israeler och palestinier). Jag började skriva bloggtexter och, inspirerad av den fredsprocess som Kvartetten och jag själv sveptes in i 2013-2014, kände jag snart att jag ville skriva något längre och mer substantiellt, om vad jag hoppades skulle vara resan mot det stora fredsavtalet. Men fredssamtalen förbyttes i ett brutalt krig i Gaza sommaren 2014, och mina författarambitioner fick anpassa sig till verkligheten. Sedan bör tilläggas att jag helt klart har inspirerats av att både min far och bror skrivit ett antal böcker, så tanken på en bok har kanske alltid funnits där i bakhuvudet!

Det är ingen liten sak att ge sig på att skriva om Israel/Palestina-konflikten. Vad tror du att du kan bidra med som inte redan blivit sagt eller skrivet om den?

– Detta är en enormt polariserande konflikt i Sverige och i världen, där man oftast är pro-israelisk eller pro-palestinsk, och har en ovilja eller oförmåga att ta in den andra sidans perspektiv. Det upplevde jag även på plats i Jerusalem och det heliga landet, bland israeler och palestinier, som hade svårt att släppa sina ofta rätt förenklade och ensidiga narrativ. Jag kände snabbt att det fanns behov av en mer nyanserad berättelse som såg båda sidors trauman och utsatthet.

– Jag vill också slå ett tydligt slag för tvåstatslösningen, som har blivit allt mer ifrågasatt det senaste årtiondet, med en rad böcker och artiklar som menar att den är död. Även om förutsättningarna för fred definitivt blivit allt mer komplicerade menar jag att bildsättningen numera är för nattsvart. Det finns vägar bort från dagens hopplöshet och våld, och tvåstatslösningen är trots allt det alternativ som har bäst förutsättningar att skapa en långsiktigt stabil fred. Den enstatslösning som ibland lyfts fram är varken stabil eller praktiskt genomförbar. Genom en rad förhandlingar och andra initiativ vet vi ungefär hur en lösning som är acceptabel för båda sidor bör se ut och vilka kompromisser som måste till. Detta vill jag förmedla.

Utan att avslöja innehållet i boken – finns det en nyckel till en fredlig lösning på konflikten tror du, och vad består den isåfall i?

– Ledarskap är helt centralt för att lösa de flesta konflikter, se bara på ledare som Michail Gorbatjov och Ronald Reagan, David Trimble och John Hume på Nordirland samt Nelson Mandela och FW de Klerk i Sydafrika. De fattade alla svåra beslut och visade prov på imponerande politisk vilja, trots massivt motstånd. Det har funnits sådana ledare tidigare i Israel-Palestinakonflikten, och de måste stiga fram igen, och göra de tuffa men nödvändiga kompromisser som krävs för att nå ett fredsavtal.

Du har bott och arbetat på många håll i världen och har precis börjat nytt jobb i Amman, Jordanien. Kan du berätta mer om vad du ska göra där?

– I mars tillträdde jag tjänsten som biträdande direktör för det Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika, som håller på att etableras i Amman. Dialoginstitutet, som tidigare verkade i Egypten under namnet Svenska institutet Alexandria, har till uppgift att främja ökad dialog och kontakter mellan å ena sidan Sverige och övriga länder i Europa och å andra sidan länder i Mellanöstern och Nordafrika. Vi arbetar framför allt med frågor kopplade till fred och säkerhet, hållbar utveckling och inkluderande deltagande.

Sist men inte minst, vem önskar du ska läsa din bok?

– Jag hoppas så klart att boken ska nå ut brett, till personer intresserade av historia, Mellanöstern och utrikespolitik, men kanske också till dem som inte känner till så mycket om Israel-Palestinakonflikten tidigare. Det vore särskilt roligt om människor som identifierar sig som tydligt pro-palestinska eller pro-israeliska läste den och förhoppningsvis fick en större förståelse för den andra sidan, och att deras svart-vita bild av konflikten möjligen blev lite mer nyanserad.